I förra numret av Kommunalarbetaren redovisades tomheten i regeringens löften om mer resurser till skola, vård och omsorg, som har getts sedan 1997.

Trots ett utlovat lyft på totalt 28,8 miljarder kronor så räcker statens bidrag till färre jobb 2003 än 1996.

Det beror på att:

• Staten också gör indragningar.

• Staten inte kompenserar för lönekostnadsökningar.

Landstingens främste företrädare välkomnar Kommunalarbetarens undersökning:

— Det är bra att någon utomstående från partsintressena kan redovisa hur det är, säger Lars Isaksson.

— Vi har redovisat ett bra ekonomiskt material som dokumenterar bland annat vad Kommunalarbetaren skriver. Men det är uppenbarligen inte så lätt att få fram det i media.

Om att regeringen talar högt när man ger men tyst när man tar pengar, säger han:

— Vi påpekar det tydligt och ofta för regeringens företrädare!

Han möter frustration ibland landstingspolitiker. Många jobbar med att täppa igen ekonomiska underskott samtidigt som regeringen sprider bilden att sjukvården bara får mer pengar.

— Nästan varje vecka framför jag att det därmed finns risk för en förtroendekris, varnar han.

En slutsats i artikeln är att inget parti nu riktigt talar för kommunernas och landstingens sak i riksdagen.

— Nej, nej, nej…och moderaternas synpunkt är häpnadsväckande. De har varken velat höja statsbidragen eller ge försvarsmiljarder till sjukvården. Samtidigt talar de högljutt om att vi ska ha garantier, att folk ska få välja…

— Strypta resurser till kommuner och landsting! Sedan ökade krav! Och sedan pekar de med hela handen att det inte levereras!

Dubbelspelet kan lyckas befarar han:

— De lyckas ju om hela informationsflödet går i riktningen att landstingen och kommunerna bara ges nya pengar!

Uttalar ni er försiktigt med hänsyn till den politiska majoriteten bakom regeringen?

— Jag sover med gott samvete. I vissa kretsar uppfattar jag att man kanske är trött på mig, svarar han.

Han berättar om träffar med riksdagsgrupper och LO där han redovisat den totala ekonomiska ekvationen för sjukvården. Finansdepartementet har inte heller på några avgörande punkter haft invändningar mot Landstingsförbundets beräkningar. Och nu krävs det mer pengar om uttalade löften ska infrias.

— Vi behöver ett tryggat nytt tillskott till vården!

I mars ska han förhandla med Finansdepartementet. Kommunförbundet och Landstingsförbundet har enats om alternativ som förhindrar att resurserna ständigt försämras. Ett är att statsbidragen indexeras, som de var en gång i tiden. Det vill säga att de höjs i takt med löner och priser. En annan väg är att helt avskaffa statsbidragen och ge kommunerna och landstingen en större andel av de skatter som vi betalar.

— Nu måste man leverera till den här sektorn vad man har uttalat, säger han.