Privatanställda får rätt att prata med medierna
Barnskötaren på den privata förskolan ska ges samma rätt att föra ut information och kritisera sin arbetsgivare som den kommunalanställde har.
Så länge det inte gäller företagshemligheter.
Det är innebörden i ett nytt lagförslag.
Kommunals ordförande Ylva Thörn befarar att lagen blir tandlös.
— Frågan är vad som är att betrakta som företagshemligheter. Risken är att lagen blir ett slag i luften, säger Ylva Thörn.
Anställda i offentlig verksamhet har en grundlagsskyddad yttrande- och meddelarfrihet som innebär en vidsträckt möjlighet att exempelvis läcka om missförhållanden till journalister, skriva debattartiklar och framföra kritik mot sina chefer. I takt med att allt mer offentlig verksamhet privatiserats eller bolagiserats har den lagstadgade yttrande- och meddelarfriheten krympt.
I en utredning som överlämnades till demokratiminister Britta Lejon på fredagen föreslår departementets chefsjurist Sören Öman en ny lag som till viss del säkrar yttrande- och meddelarfriheten även för privatanställda i verksamhet med anknytning till det offentliga; till exempel privata skolor, förskolor, sjukhus, ålderdomshem och kommunala bolag.
En rad undantag i lagförslaget gör att de anställda i vissa fall ändå får munkavle . Undantag som i och för sig motsvaras av de offentliganställdas tystnadsplikt i sekretesslagen. Men den stora knäckfrågan, om lagen blir verklighet, är hur man ska tolka begreppet företagshemligheter som i sig regleras av en egen lagstiftning.
– Det har riktats kritik mot företagshemlighetslagen i tio år. Men att den här lagen skulle bli uddlös bara för att företagshemlighetslagen finns vill jag inte gå med på, säger Sören Öman.
Ylva Thörn:
— Är det så att man kommer att hänvisa till en annan lag som gör att man har beskurit rätten att yttra sig är det inte tillräckligt.
Ylva Thörn tycker att man på sikt bör överväga om inte privatanställda på samma sätt som offentliganställda ska ha en grundlagsskyddad yttrande- och meddelarfrihet.
Enligt Sören Öman ska den föreslagna lagen utvärderas efter några år och först då går det att se om skyddet behöver förstärkas i form av grundlag, anser han.
— Man ska vara försiktig med vad man stoppar in i grundlagar.
Arbetsgivarsidan vill inte ha den ny lagen över huvud taget.
— Det går inte att jämföra privat och offentlig verksamhet på det här sättet. Den insyn vi har på den offentliga sidan bärs upp av skäl som till exempel kontroll av skatteförvaltning och myndighetsutövning som det inte finns någon motsvarighet till på den privata sidan, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenska Arbetsgivarföreningen.
Lagförslaget ska ut på remiss under våren. En proposition kommer tidigast till hösten och om den går igenom i riksdagen skull den nya lagen kunna träda i kraft tidigast nästa sommar.