Älgkött gav kokerska pris
Köttkartongen som hon skulle sprätta upp var märkt "from Australia via Denmark".
- Det var då jag började tänka efter, säger Karin Dahlberg som är kokerska på förskolan Norrskenet i Sveg.
Nu serverar hon inget annat kött än älgkött och det mesta av maten är kravmärkt.
Häromveckan fick Karin ta emot årets miljöpris i Härjedalens kommun tillsammans med de övriga i personalen och barnen på Norrskenet.
Det är inte mycket i förskolan som inte är miljömärkt. Från skurmedlet på trasan som städerskan Elsie Eriksson använder till brödet som Karin Dahlberg bakar.
– Jag vill helst inte använda mikron, förklarar Karin.
Hellre tar hon en extra sväng om dagiset på söndagskvällen och plockar ut den mat som skall tinas till måndagen.
Nyligen blev Norrskenet kravgodkänt av Kontrollföreningen för ekologisk odling. Villkoren är att man skall ha kravmärkt mat minst en dag i veckan.
Men det tycker Karin inte räcker. Så gott som alla dagar serveras kravmat åt de omkring 50 barnen som är mellan ett och fem år gamla.
Intresset för giftfri mat kom stegvis.
– Det började med att Ingeborg Johansson gick en kurs i komposthållning 1992, berättar hon. Sedan dess har det vuxit i takt med att utbudet av kravmärkt mat och miljömärkta rengöringsprodukter har ökat.
Med avsmak talar Karin om hur bananhantering kan gå till.
– Bananerna skördas gröna och stoppas i stora säckar. Innan man sluter åt säckarna sprutar man ner ett gift för att ta död på bananflugor och liknande. I den luften mognar bananen. I stället står det kravodlad frukt på borden på Norrskenet.
På hösten beställer Karin en hel älg från ett viltslakteri i Härjedalen. Den brukar räcka i nästan ett år.
Trots att ekologisk mat är märkbart dyrare lyckas hon genom noggrann planering hålla kontot på samma nivå som andra förskolor.
– Mat är så mycket mer än bara något man stoppar i sig för att bli mätt. Lust, njutning, gemenskap, hälsa, miljö och etik bör vara de bärande ingredienserna, påpekar Karin.
Att lusten och njutningen finns på Norrskenet kan man inte ta miste på. Ingeborg Johansson, som ansvarar för komposteringen, visar stolt upp inte bara de tre stora kompostbehållarna, utan också ett tittskåp i trä som hon har skaffat för odling av kompostmaskar.
– Genom glasrutan kan barnen följa maskarnas liv och kompostjordens utveckling. Här lär de sig kretsloppet på ett konkret sätt. Med lite tur får de se när alla de små maskbarnen kommer fram, berättar hon.
Vad de 5000 priskronorna skall användas till?
– Kanske en studieresa eller varför inte en större varmkompostbehållare!