Jag tycker illa om min mans son
Nytt år och nya föresatser. Min är att försöka tycka om min 15-årige "styvson", det vill säga min nye mans barn i första äktenskapet.
Han är GRÄSLIG, tycker jag. Vräker över mig invektiv och gör inte ett jota hemma när han bor hos oss varannan vecka.
Jag tror att hans mor tutat honom full med skitprat om mig. Ändå var det inte alls så att jag gick emellan hans föräldrar, de var redan skilda.
Min man håller med mig, men menar att jag måste ha tålamod. Det värsta är att jag inte kan med sonen som personlighet. Samtidigt inser jag att hans situation är jobbig. Hur skall jag bära mig åt för att hitta ett sätt att vara mot honom?
Anna
Kära Anna!
Glöm dina goda föresatser om att ”försöka tycka om”. Du känner det du känner och han känner det han känner och det är ingen mening med att låtsas. Det handlar nog mera om att i handling vara ”sakligt juste”, oavsett känslor, och ärlig om vad du känner när han gör si eller så.
I bästa fall kanske det så småningom kan leda till att man ”tycker mera om varandra”, men i nuläget tycker jag det låter som en överkurs. Varken du eller din styvson har valt att ha en relation med varandra. Nu måste ni lära er ”stå ut”. Trots allt är du som vuxen den starkare, och har mera tidsperspektiv på vad det är att vänta. Men det blir lättare att hålla ut om du inte ställer överkrav på hur du borde känna.
