Räcker lönen till julklappar i år?
LEDAREN: Anette Pettersson arbetar som samordnare på ett äldreboende i Solna och är ensamstående mamma med tre pojkar.
Hennes julångest börjar redan i oktober. Kommer lönen att räcka till barnens julklappar också?
På debattsidan i det här numret berättar hon om sin (och även pojkarnas pappas) kamp för att få ekonomin att gå ihop och oron inför julens krav och förväntningar.
Barnfamiljerna har fått allt tuffare ekonomiska villkor, visar en ny rapport från LO. Och allra kämpigast är det förstås att vara ensamförsörjare. Har man dessutom, som Kommunals medlemmar en medellön på 14 444 kronor i månaden kan var och en räkna ut att det krävs både trollspön och minutiös planering för att tomten ska få något att lägga i säcken.
KOMMUNAL VILL BRYTA den trenden. Under den senaste tioårsperioden har andra grupper inom den kommunala sektorn haft en mycket bättre löneutveckling. Verksamhetspotten har man betalat till utan att få något tillbaks. Förbundet har även tappat i relativ lön till så gott som alla andra löntagargrupper även utanför den kommunala sektorn. LO har uttryckt förståelse för att Kommunal därför ska kunna få mest i den kommande avtalsrörelsen. Men inte heller mest är särskilt mycket om trenden ska kunna brytas, anser avtalsombudsman Jan Sjölin, som därför nu ytterligare vässar kraven: Om fyra år ska kommunalare med yrken som kräver gymnasieutbildning eller mer tjäna minst lika mycket som en verkstadsarbetare (som idag tjänar cirka 17 600 kronor). De grupper Sjölin talar om är exempelvis maskinister, undersköterskor, skötare, barnskötare, elektriker och brandmän som idag har en medellön på ungefär 15 150 kronor. De utgör cirka hälften av Kommunals 600 000 medlemmar.
DET ÄR DAGS ATT ta strid för en rejäl löneförbättring — även om det innebär att vi måste gå i konflikt för att nå detta mål, mullrar Sjölin.
Medlemmarna håller förstås med, det visar inte minst den ström av samtal, fax och e-post som redaktionen fått i ämnet.
Den löneglidningen skulle kosta cirka 0,5 procent extra varje år, utöver ramen.
Men vad säger arbetsgivarna i Kommun- och Landstingsförbunden? Räcker kommunernas egna inkomster till för att klara vård, skola och omsorg, goda löneökningar samt de av regeringen utfärdade kraven på balans i ekonomin? I Kommunförbundets rapport från oktober är man försiktigt optimistisk. Kommunernas villkor är ju väldigt olika men totalt kommer skatteintäkterna till år 2003 att öka med cirka 39 miljarder.
Är det tillräckligt för rejäla lönelyft åt Kommunals medlemmar? Inte enligt Kommunförbundets beräkningar. Ska kommunanställda få en procent mer än övriga grupper måste Persson öppna skattkistan. Närmare bestämt behövs då ett extra tillskott på 1,5 miljarder kronor.
Den gåvan skulle Anette och alla andra lågavlönade kommunalare tacka alldeles särskilt mycket för.