Ett lyft att slippa lyfta
På Karlskoga lasarett förflyttas patienterna -- eller förflyttar sig själva. Här förekommer inga lyft.
Nya hjälpmedel och ett helt nytt arbetssätt har minskat arbetsskadorna för personalen och gjort vistelsen tryggare för patienterna.
Antalet anmälda arbetsskador har minskat med en fjärdedel, antalet sjukskrivningsdagar har halverats. Sällan klagar personalen över onda axlar eller knän. Arbetsmiljön har studerats och åtgärdats, från madrasser till bestick.
— Om vi har ont i ryggen har vi gjort fel, säger, lite drastiskt, Kristina Myrman, undersköterska och skyddsombud på operation.
I alla rum, på alla avdelningar på sjukhuset, hänger röda ”slides” (slajds), som ser ut som en bit avklippt sovsäck, gjord av glatta tyger som lätt glider mot varann. I många sängar ligger, under lakanet, en hellång slide, i andra en kort under höfterna eller axlarna. De gör det möjligt att flytta en patient från säng till bår, till operationsbord, till höftfrakturbord. Durewallmetoden kallas det.
All vårdpersonal har gått utbildning i Durewallmetoden, fem dagar plus två dagars uppföljning. Läkarna har också fått en introduktion. Det finns ett tjugotal instruktörer på sjukhuset, som Durewallinstitutet i Göteborg utbildat och som i sin tur fortlöpande utbildar sina kamrater.
— Vi har rätt att vägra arbeta med någon som inte vill tillämpa den här metoden att förflytta patienterna, säger Kristina Myrman.
Kurt Durewall började för 40 år sedan med kurser i självförsvar, bland annat för sjukhuspersonal som var rädda för att gå hem ensamma på natten. I dag har företaget kurser i psykisk och fysisk konflikthantering och i god arbetsmiljö, både tekniska hjälpmedel och arbetsmetoder, berättar Durewallinstitutets VD Karl Lindqvist. Sliden, eller dess föregångare, uppfanns av undersköterskan Vendela Johansson i Skene och har nu utvecklats och används av Durewallinstitutet.
Metoden är utvärderad vetenskapligt, säger Karl Lindqvist. Den leder till lägre syreförbrukning och lägre hjärtfrekvens.
— Vi har ett helt koncept för arbetsmiljön och det är mycket som följer med det, säger Viola.
De tunna madrasserna har bytts ut mot tjocka för att patienterna ska ligga bättre. På sjukhemmen förekommer inte trycksår. Man har gått igenom allt; besticken, som gjorts längre och lättare, matarstolar, höj- och sänkbara sängar som manövreras genom att trycka på en knapp, högre toalettstolar som personalen inte behöver luta sig över och där armstöden kan fällas upp.
Stålyften finns på varenda avdelning. Med den kan en patient lyftas till toalett eller för att tvättas nedtill utan att man sliter och drar i armhålorna. Selen om ryggen höjs och sänks med hjälp av en eldosa som går på batterier.
— Den kostar omkring 17 000 kronor, den gör en värdig förflyttning för de boende och den sliter inte på mig, säger Viola.
— Vi har lagt ner mycket jobb på att alla ska skaffa sig bra joggingskor att ha på jobbet, säger Lena.
Tidigare gick många omkring i sandaler utan bakkappa och fick lov att knipa med tårna för att hålla dem kvar. De måste själva betala sina skor och bra joggingskor är inte billiga.
— Men det är värt det. Vi springer mycket i jobbet, mer än i joggingspåret, tycker Viola. Vi har aldrig spruckna hälar och problem med knäna numera.
— Vi diskuterar också ofta kvinnors situation, med mycket ansvar och stress. Vi lär oss att ta en andningspaus. De flesta har gått massagekurser så vi kan massera varandras axlar under pauserna. När vi har vår utbildning i förflyttningsteknik pratar vi också om kroppsspråket, till exempel uppdragna axlar, som kan skada nacke och axlar.
— Förr var vi som lyftkranar. Det är stor skillnad i dag, säger Leif Backström, som är instruktör för ambulansen och intensivvården.
Han demonstrerar båren , med dubbla stödhjul som fälls ut, glidskiva i plexiglas, fyrapunktsbälte, madrass med tempur som förebygger tryckskador, svänghjul, ok som gör att båren kan bäras över axlarna när man går nedför en trappa. Leif har varit med och arbetat fram grejorna och han har kurser för arbetskamraterna.
— Alla 24 på ambulansen tycker att det här är bra. Den största påfrestningen för oss har varit på rygg och knän. Nu när vi lyfter så lite är vi friskare och mår bättre.
Eldsjäl för satsningarna på arbetsmiljön är Marianne Eldh, vårdbiträde, sjuksköterska, vårdlärare och nu utbildningsledare.
— Att avskaffa lyftandet har varit ett lyft för oss, säger hon. När man talar om lyftar inom vården visar man att man inte förstår sig på arbetsmiljö.
En del undersköterskor säger att de nu orkar arbeta heltid, att de skulle vara sjukskrivna om det inte fanns alla dessa hjälpmedel. Utbildning i förflyttningsteknik ges i gymnasieskolan och på högskolan och Marianne Eldh följer upp det när studenterna kommer till sjukhuset.
Facket har varit med på varje utbildning.
— Vi på Kommunal är mycket positiva, säger Liselotte Eriksson, huvudskyddsombud och undersköterska på strokeavdelningen.
— Det är en helt suverän teknik.
Det var 1992 som Durewallsmetoden började användas på Karlskoga lasarett, med pengar från Arbetslivsfonden. Det har kostat en hel del. Det går inte att räkna på det men vi vet att vi har igen det, säger personalchefen, Roland Pihl.