Det visar en ny rapport från Statistiska Centralbyrån, Socialdepartementet och Socialstyrelsen.

I ”Äldres levnadsförhållanden 1980-1998” jämförs hur äldre mellan 55 och 84 år har det med unga över 20 år. Likaså görs en jämförelse över tid från 1980-1998.

Det visar sig att antalet år med full hälsa efter 65 år har ökat, liksom medellivslängden. Dessa friska år fyller de äldre med mer innehåll än tidigare. Fler pensionärer än 20-åringar är med i någon politisk organisation. 40 procent i åldern 45-74 år strövar i skog och mark minst 20 gånger per år. Det är en ökning med åtta procent under perioden. Totalt i befolkningen har bokläsningen minskat med tre procent men bland medelålders och äldre kvinnor har den i stället ökat med 10 procent.

Varannan kvinna i åldrarna 45-64 år läser böcker varje vecka, efter pensionen sjunker nivån men håller sig på 40 procent genom pensionsåldrarna.

På alla kurvor om hälsoproblem kommer ett tydligt brott vid pensioneringen. Då mår särskilt männen bättre och bättre i några år. Först i 70-årsåldern kommer besvären i kapp.

På 18 år har medellivslängden ökat med två år för både män och kvinnor.
— Det är mycket på så kort tid, säger Sven-Erik Johansson, docent på Socialstyrelsen.

1980 levde kvinnor sex år längre än männen, nu lever de bara 4,8 år längre. Det finns också en tydlig ökning av kvinnor som upplever svåra hälsoproblem.

Över 50 procent av dödsfallen i åldrarna bland både kvinnor och män 65-84 år beror på hjärt- kärlsjukdomar.

Skillnaden i livslängd mellan arbetare och tjänstemän är större än mellan kvinnor och män. En förklaring anses vara större antal rökare, färre som motionerar och större andel feta bland arbetarna.