Vad ska barnen säga om vi skiljer oss?
Nu när barnen flugit ur boet har jag upptäckt hur lite min man och jag har gemensamt. Vi har levt samman i 30 år och utvecklats åt helt olika håll, tycker jag. Han tycker likadant, vi har till och med pratat om det.
Vårt bekymmer är hur vi ska förhålla oss till barnen som får se sitt föräldrahem splittrat om vi separerar. Är vi egoister som bara tänker på oss själva om vi går skilda vägar? Vi tycker ju om varandra som människor och bråkar aldrig, det är bara det att vi vet att vi inte längre har något att ge varandra. Jag är 55 år och min man några år äldre.
Gullan
Kära Gullan! Ni är inte ensamma. En av livets och äktenskapets svåraste kriser för de flesta är när barnen flyttat ut. Plötsligt står vi inför något som påminner starkt om att inleda en ny relation.
Allt är annorlunda, för barnen har ju varit ”det gemensamma projektet”. Har vi kvar något annat som håller oss samman? Ibland upptäcker vi att vi inte har det. För det första är det viktigt att ni fortsätter tala öppet med varandra om det, sedan är det faktiskt inte något konstigt att ta hjälp av en familjerådgivare även efter 30 års samvaro och 55-60 års ålder.
Självfallet har ni rätt att förvänta er av barnen att de respekterar att er relation är ert ansvar, även om det kan vara smärtsamt för dem om ni väljer ett uppbrott. Kan du och din man samtala öppet också med barnen om detta kan det kanske leda till en ny och fördjupad gemenskap, även om det blir på ett annat sätt.
