Kommunalarnas psykiska arbetsmiljö har
försämrats under 1990-talet. 1988 kände sig 58 procent jäktade på
jobbet. 1997 hade den siffran ökat till 67 procent.

Det är en ökning med
drygt 15 procent.
Kvinnor kände sig mer jäktade än män och skillnaden har ökat kraftigt
från mitten av 1990-talet. Andelen kvinnor som kände sig jäktade 1997
var 71 procent mot 51 procent män.

En tänkbar förklaring till att människor känner sig allt mer jäktade
anser Yeshiwork Wondmeneh, utredare på Kommunal, är nedskärningarna i
vården.

— Vi har haft hög arbetslöshet, vården har varit belastad. Arbetstagarna
har varit för få och behovet för stort. Under denna period kom
ädelreformen till. Det blev inte bättre för kommunalarna. Landstingen
slutade använda undersköterskor och de flesta kliniker var överbelagda,
säger hon.

Det är mot bakgrund av de ökade sjukskrivningarna på grund av stress i
jobbet som Yeshiwork Wondmeneh har undersökt hur kommunalarna såg på sin
arbetsmiljö under 1990-talet.

Siffrorna bygger på hennes bearbetningar av statistik 1988-1997 utifrån
Statistiska Centralbyråns årliga utfrågning av 1100 slumpvis utvalda
kommunalare. Dessutom har hon tittat på aktuell forskning om
arbetslivet, bland annat från Arbetslivsinstitutet.

Sedan början av 1990-talet har upplevelsen av psykisk ansträngning i
arbetet ökat.

Mindre än hälften av kommunalarna kände sig psykiskt
ansträngda 1988. Den siffran hade 1995 stigit till närmare 60 procent
för att sedan sjunka något. Deltidsanställda kvinnor känner sig mer
ansträngda än heltidsanställda, 59 procent mot 55.

Det mest uppseendeväckande i undersökningen tycker Yeshiwork Wondmeneh
är just att deltidsarbetande på punkt efter punkt anser sig ha sämre
arbetsmiljö än heltidare, något som inte alls stämmer med ett påstående
i ”Frihet tillsammans”, en LO-rapport inför kongressen. I den antar man
att många kvinnor tvärtom löser sin dåliga arbetsmiljö genom att jobba
deltid.

— Som deltidare vill man hinna med så mycket som möjligt. Dessutom är
kanske deltiden oönskad. Det kan ge stress, säger Yeshiwork som en
tänkbar orsak till resultatet.

Dessutom är de flesta deltidare kvinnor, påpekar hon. Omsorg hemma och
omsorg på jobbet kan leda till belastning på olika sätt.

En faktor som är mycket viktig för arbetsmiljön är inflytandet över
arbetet. Stort inflytande är inte bara positivt för hälsan utan också
för produktiviteten enligt en undersökning bland sjukhusanställda som
Yeshiwork Wondmeneh hänvisar till.

Cirka hälften av kommunalarna i det statistiska materialet ansåg sig ha
ett visst inflytande när det gäller planering av arbetstider och
arbetstempo. När det gällde arbetstidens förläggning var det sämre. Av
deltidsanställda kvinnor tyckte 65 procent och något färre
heltidsanställda, 58 procent, att de helt saknade inflytande mot bara
hälften av männen.

— Detta borde kunna lösas. I vår tid är det ju fler och fler som får
bestämma sin arbetstid. Varför skulle inte kommunalarna få göra det? Med
rätt information skulle de kunna få den friheten. Det går att komma
förbi hindren, säger Yeshiwork Wondmeneh.

Den fysiska arbetsmiljön har i motsats till den psykosociala inte
försämrats så mycket under 1990-talet. Det Yeshiwork Wondmeneh tittade
på var olämpliga arbetsställningar, tunga lyft, upprepade och ensidiga
rörelser och buller.

— Forskarna anser nu att gränsen mellan fysisk och psykosocial
arbetsmiljö är flytande. Man har visat att stress leder till
muskelspänning som i sin tur leder till ont i nacke och skuldror, säger
hon.

Hela 60 procent av heltidarna och 67 procent av deltidarna arbetade i
olämpliga arbetsställningar. Det var den vanligast förekommande
påfrestningen för kommunalare. För enbart kvinnor var siffran 66
procent, för män 56 procent.

Detta jämfört med genomsnittet för alla förvärvsarbetande som är 42
procent.

Hälften av alla kvinnor men bara 28 procent av alla män inom Kommunal
uppgav att de lyfter tungt dagligen. Fler deltidsanställda än
heltidsanställda gjorde det.

— Även här har anställningsformen betydelse i kombination med könet,
kommenterar Yeshiwork Wondmeneh.

Som jämförelse tittade hon på vad Industrifackens medlemmar hade svarat
på samma frågor. Bara när det gäller öronbedövande buller, fem procent
mot 30, och upprepade ensidiga rörelser, 43 procent mot 62, hade
kommunalarna en bättre arbetsmiljö.

— Totalt i samhället så har bullret minskat. Det har varit stora
framsteg i den ergonomiska utvecklingen, säger Yeshiwork Wondmeneh.

Att ha en ”instrumentell inställning” till sitt arbete innebär att man
bara ser det som en inkomstkälla och inget annat. Nästan hälften av
Industrifackens medlemmar jobbar enbart för lönen medan en minoriet av
Kommunals medlemmar har den inställningen. Hela 83 procent av samtliga
tillfrågade ansåg att ”det här jobbet är det något särskilt med.

Förutom
lönen ger det mig en känsla av personlig tillfredställelse”.
Yeshiwork Wondmeneh betonar att detta inte betyder att de är nöjda:
— De brinner för vad de gör och jobbar inte bara för pengar. När det
gäller industrifackens medlemmar kan det vara precis tvärtom.

— Kommunals medlemmar uthärdar år ut och år in för att de tycker att de
gör nytta. Arbetsgivarna borde göra något åt saken. För kommer unga
kvinnor i framtiden att jobba under dessa omständigheter?