— Resurserna till kommuner och landsting ökar nu kraftigt, både genom höjda statsbidrag och stigande skatteintäkter. Detta säkrar långsiktigt kvaliteten i vården, skolan och omsorgen, sade statsministern Göran Persson i regeringsförklaringen.

När finansminister Bosse Ringholm presenterade budgeten dagen därpå var temat det samma. Nytt var att skolan får ett nytt statsbidrag. I första hand avsett för grundskolan och fritidshem, men det får också användas av gymnasieskolan.

— Skolan tillförs ytterligare resurser i en långsiktig satsning. Nästa år ökar resurserna med 500 miljoner kronor, därefter trappas resurserna successivt upp. Från 2006 tillförs 5 miljarder kronor mer än idag, sa han.

Men siffrorna i Ringholms budget visar att han för bara ett halvår sedan kraftigt överskattade tillväxten i kommuner och landsting. Nu har prognosen skurits ned från 1.3 procent till måttliga 0,7.

Det betyder att den kommunala sektorn bara växer obetydligt jämfört med landets hela ekonomi. BNP växer med hela 3,9 procent enligt dagens prognos.

Kommunsektorn blir en allt mindre del av Sverige samtidigt som nästan alla politiker talat sig varma för ”skola, vård och omsorg”.

I nästan varje budget under senare år har olika satsningar presenterats — nya och utökade statsbidrag.

Till bilden hör också att värdet på statens bidrag gröps ur. Varje miljard kronor räcker till mindre skola, vård och omsorg när löner och priser går upp och kommunernas kostnaderna för momsen växer.

Enligt Ringholms budget växer nästa år utgifterna för verksamheterna med 14 miljarder kronor — 3,7 procent. Men kvar när kostnadsökningarna frånräknats blir bara 1 procent tillväxt — 4 miljarder.

Nästa år får kommunerna 0,5 nya miljarder skolan. Det är cirka 0,5 procent av deras utbildningskostnaderna. Men till bilden hör att elevantalet inom skolan, särskilt gymnasieskolan, också ökar kraftigare.