När det gäller kassaarbete har Arbetarskyddsstyrelsen nyligen beslutat att arbetsgivaren måste variera arbetsuppgifterna så att den anställda sitter i kassan högst två tredjedelar av dagen. Kassaarbetet får inte heller vara längre än två timmar i sträck.

Beslutet anses som ett genombrott när det gäller att sätta gränser för monotont arbete.

Kvinnliga vårdarbetare är en annan grupp i riskzonen för alltför hög belastning.

— Tunga lyft minskar totalt, men ökar för kvinnor inom den svenska vården, sade Karin Hedén från Arbetarskyddsstyrelsen.

Australien fick 1990 en lag som ger arbetsgivaren ansvaret för att förebygga muskel- och ledskador. Arbetstagarna förväntas delta i arbetet med att minska riskerna och många lösningar kommer också från dem.

Sedan lagen kom till har skadorna minskat kraftigt i Australien.

I Storbritannien finns forskning på skador hos tandläkare, däremot ingen om städare trots att risken är mycket större för dem.

Det behövs bra argument för att få arbetsgivare att förebygga muskel- och ledskador. Ulf Steinberg från tyska inrikesministeriet berättade om en undersökning som visar att om en skicklig arbetare är borta en enda dag så kostar det företaget 1000 tyska mark i sämre kvalitet och minskad trovärdighet.

Någon EU-norm för vad som är en rimlig arbetsbörda är inte aktuell. Den väg som förordas är frivillighet balanserad av lagar. I stället för att skapa nya regler bör man se till att de som finns efterlevs.
Konferensdeltagarna ansåg också att det är viktigt att öka medvetenheten om muskel- och ledskador i hela samhället. Det behövs ett systematiskt arbetsmiljöarbete som involverar såväl arbetsgivare, fackföreningar, myndigheter och de anställda.