Här är några av de frågor som är vanliga kring den nya pensionen:
Välj pensionsålder
Det gamla begreppet förtida uttag av pensionen har försvunnit. Nu ska man i stället kunna välja att gå i pension vid 61 år eller vänta till 67 år. (För kommun- och landstingsanställda gäller än så länge en avtalsenlig avgångsskyldighet vid 65 års ålder, men en lag är på väg som ska ge alla rätt att jobba till 67 år.) Man kan också välja att ta en kvarts, halv eller trekvarts pension.
Alla inkomster räknas
I det nya pensionssystemet är alla inkomster pensionsgrundande; a-kassa, sjukpenning och studiestöd av olika slag, liksom förtidspension. Däremot inte socialbidrag. Inkomst som är beskattningsbar är också pensionsgrundande, upp till 7,5 inkomstbasbelopp 1999 var det lägsta beloppet som gav pension 8 736 kr/år och det högsta 279 000 kr. Tjänar man mer, får man ändå ingen högre pension.
Man ska inte förlora på att vårda barn. Det finns regler som ska ”neutralisera” det man annars skulle förlorat i pension på att man gick ner i inkomst de år man haft småbarn. Också värnplikt och studier ger pensionsrätt.
Efterlevandeskydd?
Det finns två sorters frivilliga efterlevandeskydd i den nya pensionen, det ena för tiden innan man går i pension, det andra för tiden efter pensioneringen (kan man välja fr o m 2002). Efterlevandeskyddet ger dina anhöriga en viss summa varje månad om du dör i förtid, eller — efter pensioneringen — före din partner. Efterlevandeskyddet gör att pensionen minskar, och innan man väljer att ha ett efterlevandeskydd bör man undersöka om man har andra sådana skydd i avtalsförsäkringar och avtalspensionen som kanske räcker.
Överlåta pensionsrätt
Man kan också överföra pensionsrätt för premiepensionen till sin make/maka eller registrerade partner, för minst ett år, upp till hur många år man vill.
