Utredningen om individuellt kompetenssparande lade nyligen fram sitt förslag De anställda ska själva kunna spara av sin lön på konton och sedan använda de pengarna till att utbilda sig.

Kommunal är i princip positiv. Behoven att utbilda sig växer. Att själv kunna förfoga över sina studier är bra. Det ger större trygghet inför förändringar och frihet att prova på något nytt.

Men Kommunal är också starkt kritisk.

Antag att en anställd sparar 100 kronor i månaden, det blir 1200 kronor på ett år och 12 000 kronor på tio år. Plus en liten grundplåt och utbildningspremie.

— Det räcker inte långt till någon utbildning av värde, menar Rolf Andersson, utredningschef på Kommunal.

För att man ska få något utbyte av sina studier måste man spara ganska mycket och det är långt i från alla som har råd med det. I utredningen finns ett exempel: Den som tjänar 150 000 kronor om året behöver under fem år spara nästan 800 kronor före skatt för att täcka ett inkomstbortfall vid sex månaders studier på heltid.

Med denna höga spartakt under hela yrkeslivet skulle drygt fyra års studier kunna finansieras.

— Om vi i stället antar att pengarna ska räcka till sex månaders studier vart femtonde år blir sparkravet 260 kronor före skatt. Det tycker vi är högt men mer rimligt. Särskilt om det kombineras genom kollektivavtal med arbetsgivaren, menar Rolf Andersson.

Utredningen föreslår en så kallad grundplåt på 2 500 kronor till lågavlönade. Arbetsgivaren och facket kan sluta kollektivavtal som gör att arbetsgivaren bidrar till sparandet och arbetsgivaren får då en minskad arbetsgivaravgift under år 2001. Men både stimulansen till kollektivavtal och grundplåten är borttagen efter 2001-2002.

— Det är fel att ta bort de stimulansåtgärderna för då kommer bara dem med stor sparförmåga att gynnas säger Rolf Andersson.