Du säger att du själv är nöjd med ditt jobb, men det är inte dina arbetskamrater? Har du lyssnat på vad som kan ligga bakom klagomålen?
Viftar du bort dem därför att du anser att det inte finns några problem?

I så fall sköter du din uppgift som skyddsombud dåligt. Du ska ju ”ragga upp” arbetsmiljöfaror och larma vidare om dem.

Ta dig därför tid, engagera dig i att ta reda på vad som är fel. Lyssna ingående på vad dina kamrater säger och fråga om du inte förstår vad de menar.

Sammanfatta vad klagomålen handlar om och gå sedan vidare till ledningen med det. Cheferna har skyldighet att veta hur personalen har det, hur de mår och att åtgärda eventuella brister i organisationen.

Konkreta, sakliggjorda problem går alltid att lösa, om viljan finns.
Säkert är många av dina arbetskamrater trötta på allt missnöje och är beredda att gå vidare, för att få en ändring, men är osäkra på om de blir uppbackade av dig som är skyddsombud.

Det finns tyvärr också en del arbetsplatser, där det har blivit en vana att alltid klaga. Det kan bli ett slags ”socialt tvång” att försöka överträffa varandra i att vara negativa. Någon äkta vilja att lösa problem finns inte. De som inte faller in i klagandet utesluts ur gruppen. Ett sådant dåligt klimat måste ändras, eftersom ingen mår bra av det.

En allmän diskussion om hur man umgås på jobbet, är då oftast behövlig.