Piteå kommun sattes på världskartan för något år sedan genom ”Harpalt 2000”. Ett spektakulärt jippo som gick ut på att premiera kommunens förstfödde under det här millenniumet. Antalet födda hade sjunkit kraftigt och nu skulle trenden vändas, var det tänkt.

Piteås lönepolitik mot sina anställda sätter också kommunen på Sverigekartan: en av de många som lönediskriminerar småbarnsföräldrar och långtidssjukskrivna.

— Det är fruktansvärt, tycker Gun Norberg, föräldraledig undersköterska och mamma till Jennifer, drygt ett år. Det är vi kvinnor som drabbas.

På Annikas och Guns arbetsplatser har man nu kommit i gång med individuell lönesättning. Barnlediga i kommunen får höra att de inte kan få mer än hälften av de genomsnittliga lönehöjningarna. De anses inte bidra till verksamhetsutvecklingen. Det argumentet köper inte den fackliga sektionen:

— Både Gun och Annika har ju bidragit väldigt mycket under sina tio år, säger en upprörd Agneta Nilsson, sektionens vice ordförande.

— Har man varit med och byggt upp verksamheten under tio år så tycker jag att man ska få samma löneutveckling som arbetskamraterna! Det här känns lite bittert, säger Annika Karlsson.

Eleonor Klockare (s) ordförande i Piteås personalnämnd och kommunstyrelsens ordförande, varför får föräldralediga och långtidssjukskrivna i Piteå bara hälften så stor löneökning?

— Vi tillämpar individuell lönesättning, prestationslön, som centralt är avtalat. När den som är borta kommer tillbaka gör man den individuella lönesättningen.

Hur kan ni föra en sådan här lönepolitik när ni vill att det ska födas fler barn i Piteå?

— Men när man kommer tillbaka i jobbet kan man ju till och med få högre om man är alert.