Kortare arbetstid — med många fallgropar
Den enskilda kommunalaren ska ha rätt att välja kortare arbetstid. Men det finns många fallgropar. Alla anställda kan få hårdare arbetsbelastning och lägre lönehöjning i nästa förhandling.
Varningen kommer från Kommunal i en rapport om framtidens arbetstid.
— Vuxna människor ska naturligtvis ha möjlighet att själva välja hur de vill ha sin arbetstid, säger ombudsman Kurt Söderberg, som svarar för den nya rapporten.
Men han pekar på fällor för den enskilde: a-kasseersättningen kan bli lägre med fryst lön, liksom föräldrapenningen och sjukpenningen. Fryst lön minskar också pensionsunderlaget. Den som avstått från lönehöjningar under perioden 1998-2001 missar ungefär 1 200 kronor per månad som underlag.
— Vi vill också påminna dem som tecknar lokala avtal att de måste bevaka att den tid som försvinner ersätts med nyanställningar eller höjda sysselsättningsgrader. Annars ökar arbetsbelastningen för de anställda, säger Kurt Söderberg.
Om inte all tid ersätts minskar också lönesumman till nästa förhandling och då blir det alltså mindre pengar till lönehöjningar.
Kommunal har kartlagt de många olika arbetstidsmodeller som prövas runt om i Sverige. Tvättstugemodellen är den vanligaste, därefter timbanken, årsarbetstid och time – care. Rapporten redogör för några av de modeller som prövats.
Kommunals förslag om en timbank har fångats upp av LO som presenterade sitt förslag om fem extra dagar häromveckan. I Kommunals avtalsrörelse 1998 föreslogs ett den längre semestern som de över 40 år har skulle gälla för alla och kunna tas ut på ett flexibelt sätt, till exempel som kortare arbetstid. Förslaget gick inte igenom eftersom många missuppfattade förslaget och trodde att de äldre skulle förlora sina extradagar. Så var inte fallet.
Den nya rapporten, På färd mot framtidens arbetstid, ska läggas ut på nätet och skickas till alla sektioner, där medlemmarna kan be att få den kopierad.