Bild:

Professorn och sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt arbetar vid Karolinska Institutets institution för folkhälsovetenskap och har många belägg för detta. Just nu studerar man där lokförarnas arbetsvillkor. Man har också samarbetat med vårdpersonal och med Pappers och Transport i att kartlägga följder av medlemmarnas arbetstider.

— Men det intressanta för oss är egentligen inte särskilda gruppers problem, utan vad oregelbundna arbetstider gör med individen oavsett vilket yrke han eller hon har.

Gemensamt för alla med oregelbunden arbetstid är att deras biologiska klocka utsätts för störningar. Klockan finns i hypothalamus i hjärnan och är inställd på att vi ska vila om natten och vara vakna om dagen, vilket inbegriper många funktioner som matsmältning och urinproduktion. Liksom hormonproduktionen, med ett viktigt undantag: tallkottkörtelns insöndring av melatonin. Det kallas ibland för sömnhormonet men ett mera korrekt namn är nog nedvarvningshormon. Detta har sitt maximum vid 4-5-tiden på morgonen, då det är som lättast att somna.

Melatoninet är nära kopplat till den biologiska klockan.

— Grupper som arbetar på udda tider har också ständiga problem. Kroppen kämpar med ständiga anpassningar och den anställde känner sig sällan riktigt pigg. Har man dessutom ett tungt och stressigt arbete förvärras de negativa effekterna.

Den som arbetar natt får ett sömnunderskott som måste tas igen. Detta gäller också för den som börjar arbeta före klockan 6 på morgonen. Om då arbetsschemat inte tillåter en tillräcklig återhämtning byggs sömnunderskottet på med trötthet och sämre uppmärksamhet som följd. Ja, den som arbetar skift behöver mera fritid än andra och enligt Torbjörn Åkerstedt krävs det för den som arbetat en natt ett dygn för att helt återhämta sig.

— Om passen ligger nära varandra behöver man minst 11 timmars dygnsvila för att hinna med att äta, sköta sin hygien och sova där emellan. Tyvärr innehåller många skiftscheman bara 8 timmar, vilket är klart otillräckligt. De flesta som arbetar skift upptäcker också att de somnar lätt när de slutat sitt skift men vaknar innan de hunnit få den kvantitet sömn som behövs.

Det finns en allvarlig sida av det här, som också kan drabba tredje man.

— Säkerheten är i fara när man har ständiga krav på sig att vara uppmärksam. Bussförare och lokförare till exempel får aldrig slappna av. Det ger upphov till en stress som i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Absolut värst utsatta är lastbilschaufförerna. Risken att råka ut för en olycka på motorvägarna är ungefär fem gånger större klockan 5 på morgonen, jämfört med dagtid.

Men statistiskt sett är det vårdpersonal och lärare som farit mest illa under de senaste tio årens nedskärningar i den offentliga sektorn.

— Sömnstörningar i kombination med stress är mycket vanligt. För människor med udda arbetstider ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt med 50 procent. Att då också röka är klart olämpligt.
Även ämnesomsättningen får problem. Nattetid är den inställd på lägre varvtal. Man blir hungrig under sitt skift och att då sätta i sig biff med grönsaker är inte att rekommendera.

— Tung mat om natten förvandlas gärna till en klump i magen. Det är bättre att satsa på kolhydrater i form av smörgås, gröt och liknande. Proteiner och fibrer är för mycket för en mage klockan fem på morgonen!

Om vintern borde vi lägga oss redan vid 8 på kvällen. Om den biologiska klockan fick bestämma. Den styrs nämligen också av ljuset.

— Förr var det nattning när brasan slocknat om kvällen. Men i och med att vi fick belysning i hemmen ser våra nutida vanor helt annorlunda ut. I södern kan man skjuta på dygnet genom att ta en rejäl siesta på eftermiddagen. Men det gör ju inte vi. Nu är vi begåvade med förmågan att anpassa oss, men det har sitt pris.

— Sextimmars arbetsdag skulle knappast lösa problemen. Folk vill vara på jobbet så få dagar som möjligt, det tycks vara en stark trend. Men om man arbetar 12-timmarspass i stället för två dagar gör man sig själv en otjänst.

Just nu startar Torbjörn Åkerstedt och hans kolleger studier om sambandet mellan stress och utbrändhet och sömnens kvalitet. De är övertygade om att vi kan hantera mycken stress — bara vi får sova tillräckligt mycket

Vid akut trötthet: För den som arbetar skift finns några motmedel vid akut trötthet:

  • Försök ta en tupplur under arbetspasset. Varje arbetsgivare har för övrigt skyldighet att hålla med ett vilorum.
  • Drick kaffe
  • Testa med så kallade mikrotupplurar på några minuter (se ruta här intill)

På lång sikt. För att förbättra arbetssituationen på sikt finns andra motmedel, som kräver mera av arbetsgivaren och som kanske kan bli en fråga för facket:

  • Hävda din rätt till minst 11 timmars dygnsvila mellan skiften
  • Undvik mycket tidigt morgonarbete med start före klockan 6
  • Undvik extremt långa arbetspass, mera än 12 timmar och särskilt dubbla pass
  • Sprid ut lediga dagar i skiftschemat. Samla dem inte till några få extrema långledigheter
  • Försök få inflytande över förläggningen av arbetstid för att minska stressen
  • Arbeta för ett schema med maximalt antal lediga helger, kvällar och långledigheter. Men varning för att övervärdera långledigheten på bekostnad av viloperioder under skiftschemat
    Detta är också en åldersfråga. Förmågan att klara ”tunga” och täta scheman minskar med ökad ålder.

    Det finns faktiskt inskrivet i svensk lag att arbete mellan 24.00 och 05.00 är förbjudet.

    — Men om bara arbetsgivare och arbetstagare är överens kan man hitta på vilka dumheter som helst, avslutar Torbjörn Åkerstedt.