I SCB:s register är siffran tio gånger större, mellan 3 000 och 4 000 uthyrningsföretag. Men 95 procent av dem har ingen anställd utan är s k självanställda, enskilda sköterskor som ”frilansar” och har bildat bolag. Många av dessa företag är kortlivade.

Branschen omsätter totalt 5 miljarder kronor, av dem omsätter vård och omsorgsföretagen omkring en tiondedel och har cirka 1 300 anställda, säger Torbjörn Rindås, VD för branschorganisationen SPUR, Svenska personaluthyrnings- och rekryteringsförbundet, som håller statistik, ordnar utbildningar och försäkringar och vårdar auktorisationer.

Internationellt sett är branschen liten i Sverige. Den sysselsätter knappt en halv procent av den svenska arbetskraften, medan den utgör en och en halv procent i EU-länderna i genomsnitt. Enligt SPUR är den genomsnittliga anställningstiden cirka ett år. Numera har nästan alla anställda 75 procent garantilön. Medelåldern är 27 år.

Om den som arbetar på ett bemanningsföretag blir sjuk just när hon/han är outhyrd, räknas sjuklönen på garantilönen, i allmänhet 75 procent, och den sjuka får ut 80 procent av de 75 procenten som garantilönen utgör.
Kommunal har egna avtal med elva uthyrningsföretag. Andra bolag har avtal genom Tjänsteföretagen eller Allmänna bestämmelser privat (ABP).
— Det finns en marknad för dem i dag och vi måste hänga med i den utvecklingen och bevaka våra medlemmars intressen, säger ombudsman Annica Jansson på Kommunalarbetareförbundet.

Hon håller med om att en del uthyrningsföretag satsar mer på sin personal än vad arbetsgivare i offentliga sektorn gör.

— Både landsting och kommuner och entreprenörerna är för stora och byråkratiska fortfarande. Jag önskar att de tar lärdom av uthyrningsföretagen. Arbetsgivarna ska ha en så pass god personalpolitik att de inte ska behöva hyra in folk, säger hon.

Men det är inte bara arbetsförhållandena utan också lönen som lockar när vårdpersonal söker sig till bemanningsföretagen, anser hon. En undersköterska som arbetar heltid tjänar i snitt 2 000 kronor mer i månaden än offentligt anställda.

Den viktigaste frågan, enligt henne, är att lyckas utforma ett ramavtal som gäller för alla LO-förbunden. I dag kan en städare i ett privat företag arbeta ena dagen på ett sjukhus, andra dagen på Arlanda, tredje dagen på en militär anläggning. Då är frågan vilket avtal som ska gälla:
Kommunals, Sekos, Fastighets o.s.v. En grupp inom LO arbetar med problemet.

— Kommer vi inte överens kan arbetsgivaren välja mellan flera avtal och ta det billigaste, säger hon.

Kommunalarbetareförbundets projekt Jobbpunkten är ett sätt att möta uthyrarbolagen och erbjuda kommunerna ett alternativ, säger ombudsman Christina Zedell. Det är ett kooperativ som drivs av facket, arbetsförmedlingen och lokala arbetsgivare. Arbetslösa får introduktion, en handlingsplan och vägledning, går sedan i jobbskola, som kan vara arbetsmarknadsutbildning, flexibla gymnasiet, kunskapslyftet eller annat, och kan sedan hyras ut till marknadsmässiga priser. Det ger deltagarna chans att prova på olika sorters jobb och få in en fot på arbetsmarknaden. Man är anställd av kooperativet och får avtalsenlig lön.