— Även Kommunals yrkesgrupper kan bli exklusiva om vi lyckas med kompetensutvecklingen, säger han.

Var det därför du kom med förslaget om yrkesråd eller branschråd, i Kommunal?

— Ja, ett av skälen. Kommunal har en tydlig trygghets- och välfärdsprofil. Det är bra. Men vi behöver komplettera med en yrkesprofil, säger han.

Han tänker också på en del bussförare i Transport som tyckte att Kommunal med sin vård och sina tanter inte var något för dem.

— Men det är ingen nackdel att vara ett stort brett förbund, tvärtom.
Storleken gör att vår röst har betydelse, också när vi driver yrkesfrågor. Vi tas till exempel mer på allvar när vi driver brandfrågor, än Civilingenjörsförbundet, som har brandcheferna.

Men Kommunals storlek räckte inte för att rädda undersköterskor och barnskötare under nedskärningsåren?

— Utvecklingen kan leda till att yrken försvinner och nya uppstår. Barnskötarna till exempel har en tuff framtid, det är traumatiskt, men bara att erkänna. Vi har arbetat på olika sätt för dem, bland annat försöker vi envetet bryta utbildningsmonopolet.

— Men det behövs fler idéer om hur de kan utvecklas eller komma in i nya professioner. Här får branschråden en viktig uppgift.

Kommer medlemmarna ute i landet att märka något av de nya råden?

— Det sägs ju att det finns så mycket idéer ute och att facket inte gör något. Råden ska dammsuga upp alla de där idéerna, vaska fram det viktigaste och tänka efter vilka av dem som facket kan göra något åt.

— Råden ska hjälpa medlemmarna att ställa tydligare krav på Kommunal.

En av rådens första uppgifter blir att tänka ut hur de ska koppla ihop sitt jobb till den lokala verksamheten.

Det kanske blir valrörelser på arbetsplatserna? Välj mig till er brandman i yrkesrådet?

— Varje länsavdelning ska föreslå tre personer till varje råd. Sedan väljer förbundsstyrelsen bland dem, så att det blir litet blandat med kön och åldrar.

— Det behövs nog 11, 12 råd med sammanlagt flera hundra nya aktiva. Men vi börjar på försök med fyra råd.

Det finns en del yrkesföreningar bland medlemmar, en riksförening för undersköterskor, en räddnings- och akutgrupp bland annat. Vad betyder de?

— Branschråden måste vara en läcker samtalspartner för dem att kanalisera sina synpunkter till.

Vad får det för betydelse om ett råd anser något om lönerna i yrket?

— Vi har regionala avtalskonferenser inför varje avtalsrörelse. Nu får vi synpunkter från branschråden också. Det är bra.

Kan råden bidra till att knyta samman kommunanställda och privatanställda medlemmar?

— Det är inte klart, men till en början är de med i samma råd. En del frågor är gemensamma för hela yrket eller branschen. Andra rör arbetsgivarna direkt. Om Bure blir jättestort inom sjukvården till exempel, så behövs det kanske ett eget råd för dem.

Fyra på försök

Nu startar fyra yrkes/branschråd på försök:

  • Hälso- och sjukvård
  • Äldre- och handikappomsorg och kommunal sjukvård
  • Räddningstjänst
  • Trafik
  • Varje råd ska ha omkring 30 medlemmar, de flesta yrkesverksamma, men ett fåtal med facklig heltid kan också vara med.