Undersköterskor åker inte på larm
Satsningen med undersköterskor i Falkenberg och Varberg som ska kunna rycka ut på SOS-alarm har tillfälligt stoppats av arbetsgivaren. Kommunal vill se en förhandling om löner och vad som egentligen ska ingå i en undersköterskas arbetsuppgifter.
Räddningstjänsten Väst har utbildat undersköterskor inom natthemtjänsten i Varberg och Falkenberg så att de ska kunna rycka ut på SOS-larm. Undersköterskorna ska kunna agera vid exempelvis en trafikolycka, en brand eller ett hjärtstopp. Satsningen är nu tillfälligt stoppad efter att Kommunal har begärt förhandling med arbetsgivaren. Det betyder att undersköterskorna just nu inte åker ut på larm.
– Medlemmarna har framfört att om de yrkesutvecklas och får nya arbetsuppgifter så vill de gärna se en högre lön också. Vi vill diskutera lön och vad som ingår i titeln undersköterska, säger Lena Johansson, ordförande för Kommunal i Varberg.
Fredrik Åkesson, verksamhetschef för Räddningstjänsten Väst, säger att de först internt vill se över hur de tolkar arbetsskyldigheten och att de kommer fatta ett beslut efter det. Arbetsskyldighet innebär att arbetsgivaren har rätt att omplacera personal och förändra arbetsuppgifter, men inte hur som helst. Bland annat får det inte innebära att det blir som ett annat jobb.
– Om vi finner att det här rimligen bör vara inom arbetsskyldigheten för deras tjänst kommer vi sätta igång arbetet igen. Om Kommunal då tar sig tolkningsföreträde kommer vi i så fall att kalla till en förhandling, säger Fredrik Åkesson.
Kan det bli så att det läggs ner helt och hållet?
– Nej, det tror jag inte. Då får vi komma överens om i vilka former det ska vara. Det som är stoppat nu är själva utalarmeringen. De har utbildningen, kunskapen och utrustningen. Däremot har vi förstått att det är en arbetsskyldighetsfråga om de ska kunna åka på larm, säger Fredrik Åkesson.
Arbetsskyldighet
Arbetsskyldigheten bygger på att arbetsledaren har rätt att leda och fördela arbetet i ganska hög utsträckning. Arbetsgivaren har alltså rätt att säga åt en arbetstagare vilka uppgifter denne ska utföra, men med vissa undantag. Det finns en dold klausul i kollektivavtalet som kallas för 29-29-principen. Principen bygger på praxis från Arbetsdomstolen. Enligt den har arbetsgivaren rätt att fördela arbetet som den finner lämpligt så länge uppgifterna:
● Utförs för arbetsgivarens räkning
● Har ett naturligt samband med verksamheten
● Ryms inom dina allmänna yrkeskvalifikationer. Men när det gäller akademiker, tjänstemän och offentligt anställda kollar man här i stället på om nya arbetsuppgifter och omplaceringar innebär att ”tjänstens beskaffenhet har förändrats i grunden”, alltså att man fått en helt annan anställning än tidigare.
Källa: Jörgen Nilsson, LO-TCO Rättskydd