Hopprepet i Upplands Väsby.

Ute är det en kall och grå vinterdag men innanför dörrarna på förskolan Hopprep­et är det full aktivitet. På väggen hänger teckningar där barnen har ritat olika känslor. Men det är inga vanliga teckningar, utan en interaktiv känslovägg. När man trycker på teckningarna så pratar dom. ”Nu är jag glad” säger en av teckningarna. Det kan låta som magi men det är möjligt genom ett kretskort som kopplas till en dator. Samma teknik gör det möjligt att göra ett fruktpiano, så att frukterna får olika ton­er när man trycker på dem. 

 

LÄS OCKSÅ: Mediepedagogik lär barnen demokrati

 

Upplands Väsby är en av flera kommuner i Sverige som har börjat med teknik i förskolan och som satsar på att utbilda personalen. Kommunalaren Farideh Ossatian är en av de barnskötare på förskolan Hopprepet som ska utbildas i att kunna arbeta med de interaktiva läromedlen. En gång i månaden ska hon gå på kurs hos Väsby lärlabb som drivs av kommunens utbildningsenhet.  

– Jag är snart 60 år så först tänkte jag att jag är för gammal för teknik. Men jag tycker om att utmana mig själv och göra nya saker. Så jag tackade ja och det känns spännande, säger Farideh Ossatian. 

Farideh Ossatian får också hjälp med tekniken av Matilda Kruuna och Beatriz Flores Bravo. De är förskoleenhetens ”digitalistor” och ska stötta alla kommunens sex förskolor att använda digitala läromedel. Digitalistorna åker runt till de olika förskolorna för att hjälpa förskollärare och barnskötare med hur de kan använda tekniken i lärandet. Beatriz Flores Bravo är entusiastisk när hon berättar om teknikens pedagogiska möjligheter. 

– Det ger barnen fler verktyg i sitt lärande. Barnens förståelse ökar när de inte bara ser ett ord, utan också kan höra det samtidigt. Barnen får lättare att se sambanden och det utökar deras insikter. 

Matilda Kruuna berättar att en av utmaningarna har varit att förändra barnens inställning till teknik, från att vara konsumenter till att själva skapa med teknikens hjälp. 

– Förut associerade barnen projektorn med att se på film. Men nu när vi sätter upp projektorn så kan de säga ”vi vill måla”. Då spänner vi upp ett stort papper och projicerar olika färger samtidigt som barnen målar på det. 

Något som både Matilda Kruuna och Beatriz Flores Bravo tycker är viktigt med de interaktiva läromedlen är genusaspekten. 

– Det är fortfarande väldigt få tjej­er på teknikinriktade gymnasielinjer och universitetsutbildningar. Vi hoppas att genom att börja i tidig ålder så kan vi öka tjejers självförtroende inom teknik. Det kanske leder till att fler tjejer väljer ett mer teknikinriktat yrke när de blir äldre, säger Beatriz Flores Bravo.