Ardalan Shekarabis löfte är att från 2016 så måste kommuner, landsting och andra offentliga myndigheter kräva att entreprenörer har villkor enligt svenska kollektivavtal.

– Det gäller kollektivavtalen fullt ut, utan begränsning, säger han.

Exakt hur den nya lagen ska se ut är ännu inte klart. Ardalan Shekarabi hänvisar till den utredning som i höst ska komma med förslag om hur lagen bör formuleras.

– Men jag kan redan nu säga att skattepengar inte ska användas till social dumpning. Villkor enligt svenska kollektivavtal ska alltid gälla vid offentlig upphandling av byggentreprenader och tjänster.

Ardalan Shekarabi medverkade vid en debatt i tisdags kväll i Solna som ordnades av Byggnads avdelning för Stockholm–Gotland.

Han sa att det redan i dag går att ställa krav om villkor enligt kollektivavtal och andra sociala krav, men att många som upphandlar är för försiktiga av rädsla för att inte bryta mot Lagen om offentlig upphandling och EU–rätten.

– Men i Danmark går det bra att ställa sådana upphandlingskrav. Har de en annan EU–rätt än Sverige? Min uppfattning är att försiktigheten i Sverige beror på att vi har haft en dominans av marknadsliberala jurister som har talat om att sådana krav inte går att ställa.

Han fick medhåll av LO–juristen Sofie Rehnström. Hon sa att de svenska fackförbunden måste ta sitt ansvar för att få en debatt om sociala krav vid upphandling.

– Vi kan inte bara skylla på EU när svenska myndigheter upphandlar utan att ställa sådana krav, säger hon.

När Kommunalarbetaren i en paus talar med henne håller hon med om att EU:s utstationeringsdirektiv, eller snarare EU–domstolens tolkning av detta direktiv i Lavaldomen, hindrar krav om att svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut för utländsk arbetskraft från EU. Detta när den är tillfälligt verksam i Sverige för att utföra arbete åt entreprenörer som har vunnit en offentlig upphandling.

EU–domstolen säger att i sådana lägen är det bara tillåtet att kräva avtalets lägsta lön samt avtalets eller lagens lägsta antal betalda semesterdagar, regler för arbetstider, vilotider, säkerhet, hälsa, hygien, skyddsåtgärder för gravida kvinnor och krav om icke–diskriminering.

Det är till exempel inte tillåtet att kräva att utstationerad arbetskraft från EU omfattas av sjuk– eller olycksfallsförsäkring under arbetet i Sverige.

– Detta är ett problem som vi inte kan ändra på med en ny upphandlingslag. Men LO ska försöka få en tydlig definition av vad som är utstationerat arbete för att på så sätt kunna minska omfattningen av de undantag från svenska kollektivavtal som EU:s utstationeringsdirektiv kräver, säger Sofie Rehnström.

Ardalan Shekarabi säger till Kommunalarbetaren att han är medveten om att EU:s utstationeringsdirektiv hindrar svenska offentliga myndigheter från att i alla lägen kräva villkor enligt svenska kollektivavtal. Om den som vinner upphandlingen anlitar utstationerad arbetskraft är det utstationeringsdirektivet som gäller.

– Det är därför som den svenska regeringen också arbetar för att ändra EU–rätten för att vi ska kunna hävda de svenska kollektivavtalen fullt ut i Sverige, säger han.

Byggnads ordförande, Johan Lindholm, suckar irriterat när Kommunalarbetaren ber honom kommentera Ardalan Shekarabis svar.

– Vi har lämnat för mycket plats åt juristerna i den här frågan. Nu måste facken bli en blåslampa för att se till att det är svenska avtal som ska gälla.

Han nöjer sig inte enbart med krav om villkor enligt kollektivavtal.

– Det ska vara krav om svenska kollektivavtal. Punkt. Slut. Den svenska modellen var ett skyltfönster i EU innan Lavaldomen. Vi ska se till att den blir det igen, säger han.