Stora protester mot brandavtal
Protesterna mot de nya kollektivavtalen för deltidsbrandmän är stora. Kommunal tycker att det finns mycket missförstånd om avtalet – och riktar också kritik mot att Brandmännens riksförbund sprider rykten om Kommunals agerande.
De senaste veckorna har det varit många rapporter i medierna om ilska mot det nya avtalet för beredskapsbrandmän, RiB 17, som slöts i höstas och börjar gälla den 1 maj. På flera håll i landet säger hela stationer med deltidsbrandmän upp sig på grund av det nya avtalet, som de menar innebär att de förlorar tusentals kronor varje år.
Egentligen är det inte ett avtal utan tre i stort sett likadana, som SKL/Pacta har slutit med Kommunal, Vision och Brandmännens riksförbund, BRF. Kritiken handlar bland annat om att OB-ersättningen och bilersättningen tas bort och bakas in i grundersättningen i stället. Dessutom ändras förutsättningarna för ersättning om man har beredskap under sin semester. Kommunal och SKL säger att kritiken till stor del handlar om missförstånd – avtalet är värt lika mycket, men ersättningarna har omfördelats.
– Det finns enskilda grupper, framför allt de som har mycket utryckningar på kvällar och helger, som kan förlora på avtalet. Då finns det övergångsregler för dem och vi kommer utvärdera hur det fungerar. För övriga grupper gör vi bedömningen att de kommer vinna på avtalet eftersom vi höjt beredskapsersättningen, larmersättningen de första två timmarna man rycker ut och storhelgsersättningen, säger Johan Ingelskog, avtalschef på Kommunal.
Övergångsreglerna handlar om att det blir en nedtrappning av ersättningarna som försvinner med det nya avtalet, för de som ryckt ut mestadels kvällar och helger.
Johan Ingelskog säger också att en orsak till kritiken är att det på flera håll funnits lokala avtal som varit bättre än det centrala avtalet. De har i vissa fall sagts upp och då kan förändringarna bli ännu större.
– Det här blandas ihop i debatten, vi har inget med de lokala avtalen att göra och kan inte påverka om arbetsgivaren väljer att säga upp dem, säger Johan Ingelskog.
Kommunal får ta emot en stor del av ilskan mot avtalet, också från deltidsbrandmän som inte är medlemmar i Kommunal utan BRF. Anledningen till det är att BRF menar att Kommunal gick med på ett dåligt avtal innan de var klara med förhandlingarna och att BRF inte hade något annat val än att skriva på.
Nu riktar Johan Ingelskog hård kritik mot att BRF hävdar detta.
– De står inte upp för ett kollektivavtal som de har tecknat och de vill inte kännas vid de misslyckade förhandlingar som de gjort på det här området. För att få fokus från sig själva skyller de på Kommunal. Vi brukar aldrig kommentera andra fackförbunds förhandlingar men med den desinformation och rykten som de sprider mot Kommunal anser vi att vi måste förtydliga det här, säger Johan Ingelskog.
Bakgrunden är förhandlingarna om det förra avtalet. Då fick Kommunal ett avtalsförslag som de var nöjda med, men väntade in BRF som varslade om konflikt. Efter medling i den konflikten kom ett nytt avtalsförslag som enligt Kommunal var sämre än det förra.
– Våra medlemmar förlorade ett helt års höjning av ersättningar och retroaktiv höjning på grund av BRF:s agerande. Vi kunde inte riskera det den här gången och därför skrev vi på. Jag tycker att BRF borde stå upp inför sina medlemmar att det var de som tafflade till det sist, säger Johan Ingelskog.
Magnus Sjöholm är ombudsman på BRF och säger att han inte vill fördjupa sig i det som hände 2015. Men han säger att BRF visst står upp för att de har skrivit på avtalet.
– Men vi har mycket ingående varnat arbetsgivaren för vad som kan hända i spåren av det här. Det är inte BRF som säger upp sig, det är människor ute i landet som faktiskt åker på ett lönetapp och som väljer att avsluta sin anställning, säger Magnus Sjöholm.
Han tillbakavisar att det skulle vara en liten grupp som förlorar på avtalet och att det går att avhjälpa med övergångsregler.
– Två tredjedelar av deltidsbrandmännen har sin arbetstid liggande på tider som räknas som obekväm arbetstid. Man säger att man jämnar ut ersättningen men så gör man ju inte för andra yrkesgrupper i kommunal sektor, att de som jobbar dagtid ska åtnjuta samma lön som de som jobbar dag och natt, säger Magnus Sjöholm.
Han säger att de nya reglerna för ersättning om man ligger i beredskap under sin semester också innebär att lönetapp för många.
– Det finns en bristande insikt i hur deltidsbrandmännen jobbar. Att det här avtalet leder till ett lönetapp kan du vara säker på. Hade Johan Ingelskog haft bättre branschkunskap hade han försått det, säger Magnus Sjöholm.
Både Kommunal och SKL anser att flera av förändringarna i det nya avtalet kommer att göra det lättare att rekrytera fler deltidsbrandmän, framför allt bland kommunanställda. Därför har man gjort om så att beredskapen inte ligger per vecka.
– Det gamla avtalet bygger på att du bor och jobbar på samma ort och kan lämna din industrianställning och åka på ett larm. Nu bor och jobbar man ofta på olika ställen och industrin är mindre. Det vi gjort är att möjliggöra att du kan förlägga din beredskap timvis, vilket betyder att du kan lägga den där du arbetar eller där du bor, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.
Magnus Sjöholm på BRF tycker att det är bra att försöka rekrytera mer från kommunerna, men säger att det görs genom att man offrar två tredjedelar av deltidsbrandmännen.
– Det sker på bekostnad av de som jobbar i basindustri och inte har kunnat ha beredskap på dagtid. De som åker på larm kväll och helg tappar 80 kronor i timmen, säger Magnus Sjöholm.
Han tror att kommunerna för att lösa situationen med alla deltidsbrandmän som säger upp sig, snart kommer inse allvaret och försöka få till bättre lokala avtal för att få folk att komma tillbaka. Niclas Lindahl på SKL hoppas däremot att en hel del kommer dra tillbaka sina uppsägningar.
Johan Ingelskog på Kommunal säger att de kommer följa utvecklingen noga, och hålla koll så att uppsägningarna bland deltidsbrandmännen inte påverkar heltidsbrandmännen. De flesta deltidsbrandmän som är med i Kommunal har sin huvudanställning inom ett kommunalaryrke, och därför syns det inte i Kommunals statistik att de också är deltidsbrandmän.
– Vi kommer nu kraftsamla oss betydligt mer när det gäller den här verksamheten. Vi vill vara med och ta ansvar och ser att det finns väldigt stora rekryteringsbehov och stora möjligheter att många av våra medlemmar kommer kunna jobba som deltidsbrandmän, säger Johan Ingelskog.