Det han syftar är på SKL:s propagerande för sifferlösa avtal och inte minst att arbetsgivarna vill skrota lägstalönerna i avtalet.

– De vill öka lönespridningen neråt genom att ta bort lägstalönerna, säger Ingelskog.

Men det har de väl velat länge?

– Det de säger här är mer extremt än tidigare. Man har inte uttryckt sig så tydligt förut.

 

LÄS OCKSÅ: SKL vill ha flexiblare anställningsvillkor

 

I SKL:s yrkanden återkommer ord som flexibilitet och anpassning av anställningsvillkor flera gånger.

– Det är lite otydligt vad de menar. Våra avtal är redan ganska flexibla. Men de vill till exempel att man ska kunna göra upp mer enskilt med arbetstagarna. Vi har ju prövat de i 20 år kan man säga med individuella löner och det har ju inte funkat.

 

LÄS OCKSÅ: ”Yes!” – kravet väcker jubel på vårdgolvet

 

Yrkandena om att anställningsvillkoren ska öppnas för mer lokal anpassning, tolkar Kommunal som att det är arbetstidsbestämmelser och anställningsformer man syftar på.

Och att försämra OB-ersättningen, som SKL antyder, är inte aktuellt säger Johan Ingelskog.

– Nej vi har medlemmar som tycker att OB-ersättningen är för dålig. Den ska höjas med samma nivåer som löneökningarna. Det är något vi vill hålla fast vid.

 

LÄS OCKSÅ: Lenita Granlund: ”Strejkviljan är hög”

 

SKL vill också få ”en tydligare koppling mellan verksamhet där arbetsbrist uppstår och de medarbetare som kan komma att ingå i turordningskretsen”, något som Kommunal tolkar som att man vill friskriva sig från omplaceringsansvar i fler situationer än i dag.

– Vi har haft en arbetsgrupp tillsammans med SKL om arbetsbristsituationer. Och det här är inget vi känner igen därifrån, säger Ingelskog.

Hela SKL:s yrkande andas marknadsliberalism, enligt Johan Ingelskog.

– Man vill göra villkoren ännu tuffare. Marknaden ska styra ännu mer över löner och anställningsvillkor än den gör i dag. Genom att propagera för sifferlösa avtal tar man inte ansvar för den lönemodell som vi har haft och som vi tror på.