Trappa ska lyfta vårdbiträden

– Det kommer att höja statusen för både vårdbiträden och undersköterskor, säger Kommunals ordför­ande Tobias Baudin.

Kommunal beslutade på kongressen 2016 att driva att undersköterska blir ett legitimationsyrke. Anledningen är dels att man vill höja kvaliteten i vården och omsorgen, dels att det kan förbättra arbetsvillkoren och locka fler till yrket.

Under arbetet med legitimationsfrågan har Kommunal insett att de måste se över även vårdbiträdenas roll. 

Emma Ölmebäck.

– Kompetensförsörjningsbehovet inom de här branscherna är enormt. Även om vi skulle tredubbla volymerna på vård- och omsorgsprogrammet så lyckas vi ändå inte fylla hela rekryteringsgapet med undersköterskor, säger Emma Ölmebäck, gruppchef för vård och omsorg på Kommunal.

Risken som Kommunal ser är att gapet fylls upp med outbildad personal och att det påverkar deras medlemmar negativt genom att kvalitet, löner och villkor pressas nedåt. Därför har Kommunal tillsammans med arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommit överens om förslag till en yrkesutvecklingstrappa. Även de privata arbetsgivar­organisationerna är med på tåget, enligt Kommunal.

Grafik: Peter Önnestam

Förslaget går ut på att vårdbiträde blir ett yrke som kräver utbildning. Vårdbiträdesutbildningen försvann i början på 90-talet, men Kommunal och SKL tänker sig att den införs igen och består av unge­fär hälften av undersköterskeutbildningen, 800 poäng. På så vis kan den som sedan vill bli undersköterska enkelt lägga till kurser. Vårdbiträdena ska arbeta med serviceuppgifter och omvårdnad och inte det medicinska.

De medicinska uppgifterna – som att sätta kateter och nålar, lägga om sår och hantera läkemedel – ska utföras av legitimerade undersköterskor.

– Det är otroligt glädjande att vi kommit överens med SKL och att det blivit en bred enighet om det här. Det är något annat än de som ropar efter enkla jobb, säger Tobias Baudin.

− Efterfrågan på både undersköterskor och vårdbiträden är stor inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård framöver. Samtidigt fortsätter söktrycket till vård- och omsorgsprogrammet att vara lågt. Här behövs olika insatser för att locka fler sökande till utbildningarna. Det finns till exempel en stor rekryteringspotential i gruppen nyanlända personer som har värdefull kompetens och erfarenhet, säger Lena Micko, ordförande för SKL, i ett pressmeddelande.

Tobias Baudin.

Vårdbiträden är en stor grupp inom Kommunal, men Kommunals strategi har varit att alla inom vården och omsorgen ska vara utbildade undersköterskor.

– Det är uppenbart att det inte har lyckats. Det finns väldigt många vårdbiträden som gör ett otroligt bra jobb och vi tycker att de behövs, men de ska inte vara utan utbildning, säger Tobias Baudin.

Han berättar att han många gånger mött vårdbiträden som uttryckt att inte ens deras eget fackförbund vill att de ska finnas.

Samtliga utbildningar, från vårdbiträdesutbildningen till specialistutbildningarna för undersköterskor, ska få en nationell standard. För att alla kommuner sedan ska ställa samma krav på utbildad personal måste det bli ett krav och inte bara en rekommendation från Socialstyr­elsen, säger Emma Ölmebäck.

Med den här lösningen menar Kommunal att medlemmarna får transparens. Det blir enkelt att förstå hur man ska kunna vidareutbilda sig och vad det innebär.

– I dag finns det ingen ordning och reda. Arbetsgivarna har väldigt mycket att säga till om vem som är undersköterska eller inte. Det här möjliggör yrkesutveckling, säger Emma Ölmebäck.

I dag är många inom framför allt äldreomsorgen och funktionshindersomsorg­en outbildade. Förslaget skulle alltså innebära en mycket stor förändring.

Kommunal och SKL tänker sig att de enda outbildade ska vara personer som är inne i arbetsmarknadsåtgärder som exempelvis extratjänster.

Dessutom skulle det innebära att Sveriges största yrkesgrupp skulle få en legitimation. Det är en stor sak att genom­föra.

Men Kommunal och SKL har stöd från fler. Den statliga utredningen Äldre­utredningen lämnade den 31 mars sitt slutbetänkande, där man föreslår att det införs en legitimation för undersköterskor. Förslaget där går ut på att en ny utredning ska tillsättas som ser över hur införandet ska gå till och att en legitimation ska finnas på plats senast år 2025. Det tycker Kommunal också är en rimlig tidsplan.

Införandet av vårdbiträdesutbildningar behöver däremot inte dröja så länge, enligt Kommunal.

– Att få igång arbetsmarknadsutbildningar till vårdbiträde kan komma igång relativt snabbt bedömer vi. Det viktiga är att regeringen tillsätter utredningen om en undersköterskelegitimation. Sen kan vi börja föra diskussioner med Arbetsförmedlingen som behöver stå för mycket av utbildningarna och Vård- och omsorgscollege som ska kvalitetssäkra utbildningarna, säger Tobias Baudin.

Tobias Baudin säger att regeringen nu måste leverera. Framför allt handlar det om att få fram betydligt fler utbildningsplatser, men han ser också framför sig att staten troligen kommer behöva ge stöd till arbetsgivarna för att de ska ha råd att bekosta utbildningen för sina anställda.

– Vi har en situation där vård och omsorg skriker efter folk samtidigt som många är arbetslösa, inte minst nyanlända. Det här är en chans för dem att komma in på riktiga jobb.

Foto: Madeleine Andersson