Sämre villkor när assistans blir privat

Minst 26 av landets kommuner har antingen lagt ut assistansen på entreprenad genom upphandling, eller börjat tillämpa Lagen om valfrihetssystem (LOV) och låter ett privat företag sköta om det så kallade icke­valsalternativet. Ickevalsalternativet finns till för kunder som inte väljer något av företagen inom LOV.

Ytterligare minst tre kommuner är på gång med sin ”privatisering”. KA besökte Helsingborg strax före sommaren, en av dessa tre kommuner.

– Vi får lov att vara kvar som anställda i kommunen men det är inte säkert att det finns något jobb för oss, säger personliga assistenten Veronica Elg.

Vi träffas hemma hos hennes brukare i Helsingborg, som inte är hemma. Det doftar svagt av inpyrd cigarettrök i köket. På väggen hänger en färgstark tavla som brukaren målat och som lyser upp.

LÄS OCKSÅ: Kommunal försvarar privat avtal

Krister Maltby, som sitter med vid intervjun, är egentligen anställd i grannkommunen Ängelholm men jobbar extra på timmar i Helsingborg. Även Ängelholm håller på att utreda en nedläggning av sin personliga assistans.

Han har räknat på vad det innebär (läs mer här) för en personlig assistent att gå från kollektivavtalet med SKL till avtalet för personliga assistenter med Vårdföretagarna, den största arbetsgivarorganisationen för privata assistansbolag.

 – En assistent som i dag jobbar heltid hos den här brukaren får direkt sysselsättningsgraden sänkt till 57 procent vid en privatisering, trots att assistenten precis som i dag befinner sig på arbetsplatsen 48 timmar per vecka inklusive jour, säger han. 

En kommunanställd personlig assistent kan jobba 100 jourtimmar per månad, trots att det bara är tillåtet med 50 timmar i arbetstidslagen. Men hälften av de 100 timmarna räknas som vanlig arbetstid, enligt SKL-avtalet.

I de privata avtalen betraktas alla 100 timmarna som jourtid och för att inte bryta mot arbetstidslagen måste hälften av jourpassen tas bort så det inte blir mer än max 50 jourtimmar. 

Och därmed kan sysselsättningsgraden falla ännu mer, ända ner till 30-35 procent som fallet blev i Mjölby för några år sen.

– Assistenter med mycket jour gick från 100 procent till 35 procent i sysselsättningsgrad. Det var en hel arbetsgrupp som sade upp sig på grund av att de inte kunde försörja sig, säger Marie Särud, Kommunals ordförande i sektionen där Mjölby ingår.

”Jag vill att Kommunal skall följa det fackliga löftet och inte fortsätta teckna olika avtal för olika arbetsgivare.”

Även Helsingborgs stad har i en utredning räknat på vad man tjänar på att villkoren förändras. ”Ersättning för jourtid är den kostnad som konstant gör den kommunala verksamheten klart dyrare än en privat motsvarande där avtalen för jourtid är annorlunda. Den kostnaden uppgår till 4 miljoner kronor”, skriver utredarna.

Sammantaget sparar man 5,4 miljoner per år på de sämre avtalen på den privata sidan.

Privatiseringen görs genom LOV och personalens villkor förändras över en natt, till skillnad från entreprenad, då personalen under det första året får behålla sina tidigare anställningsvillkor.

Ordföranden i vård- och omsorgsnämnden, Maria Nilsson (C), vill svara via e-post. Hon skriver bland annat:

”Vi lämnar till arbetsmarknadens parter att hantera utformningen av de kollektivavtal som styr arbetsformer och villkor, i det här fallet kollektivavtalet mellan de privata utförarna och aktuell facklig organisation.”

Omkring 100 av assistenterna i Helsingborg och Ängelholm har skrivit ett protestbrev till Kommunal där de kräver att Kommunal inte skriver under nytt avtal med Vårdföretagarna, om de inte lyckas förhandla fram ersättning för jourtid som är likvärdig med de villkor som finns i SKL-avtalet.

– Jag vill att Kommunal skall följa det fackliga löftet och inte fortsätta teckna olika avtal för olika arbetsgivare. Är det samma typ av arbete så skall det också vara samma typ av löner och villkor. Vi vet inte heller var vi hamnar om avtalet sägs upp men det som finns i dag fungerar inte, säger Krister Maltby.

Veronica Elg säger att om inte avtalen förbättras så ser hon ingen anledning att vara medlem längre.

– Då kommer jag gå ur.

Även om protesten är riktad mot Kommunal så är det politikernas ansvar att det blivit så här, säger Krister Maltby.

– Egentligen är ju protesten riktad mot dem som beslutar om assistansersättningen men så länge Kommunal tecknar så här dåliga avtal så legitimerar man den låga assistansersättningen. 

Därför görs heltid till deltid när privata företag tar över

Arbetstidslagen säger max 50 timmars jour på en månad, eller 48 timmar på en fyraveckorsperiod. När brukaren sover har den personliga assistenten jour. När brukaren är på daglig verksamhet behövs ingen assistans. För den som inte jobbar jour blir inte förändringarna så stora.

KOMMUNENS AVTAL (SKL):

Hälften av jouren räknas som arbetstid.

Ett dygn hos brukaren ger:
5 jourtimmar
13,5 timmar arbetstid

En heltidstjänst ger 50 timmars jour/månad

Tre assistenter på heltid behövs för brukarens behov.

Jourersättning: 29,2 procent av timlön vardagar och 58,4 procent av timlön på helger. 

PRIVAT AVTAL (VÅRDFÖRETAGARNA):

All jour räknas som jour.

Ett dygn hos brukaren ger:
10 jourtimmar
8,5 timmar arbetstid

Assistansbolagen måste stryka flera arbetspass för att komma ner i 50 timmas jourtid per månad.

Heltid blir deltid med 50 timmars jour/månad

Sju assistenter på deltid behövs för brukarens behov.

Jourersättning: 26,93 kronor per timme vardagar och 53,92 kronor per timme på helger.