Feminismen är het i det politiska Sverige för tillfället. Efter framgångarna för Feministiskt Initiativ i EU-valet är det många som vill vara med och bära jämställdhetens fana.

Redan innan invigningsceremonin av Nordiskt Forum hade startat höll Stefan Löfven pressträff på Malmö Arena, där konferensen håller till. Där presenterade han ett handlingsprogram S kallar ”Första jämställdhetsåret”. Innehållet förbinder de sig att genomföra under det första regeringsåret med en S-ledd regering.

Det mesta är känt sedan tidigare. En punkt heter till exempel ”rätt till heltid” – men den innehåller fortfarande inget löfte om lagstiftning. Det är avtalsvägen som deltidsproblemet ska lösas, och det är anställda inom offentlig sektor som ska visa vägen är det tänkt.

S lovar att stärka bemanningen i välfärden, att kommunerna ska erbjuda nattis, att avskaffa vårdnadsbidraget och att ordna fler utbildningsplatser till barnmorskor.
Underhållsstödet till ensamstående föräldrar ska höjas direkt om S hamnar i regeringsställning. Dessutom vill S riva upp den moderatledda förändringen av hur ofta lönekartläggningar ska göras, det vill säga återgå till regeln att de ska göras varje år. Det ska gälla företag med minst tio anställda.

Fackförbundets Visions ordförande Annika Strandhäll, som också sitter med i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet, tycker att S förslag missar målet.
Det räcker inte för att undanröja det största hindret för ojämställda löner, menar hon:

– Att återinföra årliga lönekartläggningar är ett viktigt steg på vägen, då upptäcks osakliga löneskillnader inom arbetsplatsen som kan åtgärdas. Men, för att systemet ska vara effektivt måste man också jämföra löner för likvärdiga yrken mellan olika sektorer och branscher, säger Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.