Pia blev specialist och höjde lönen

Pia Jänsby arbetar på demensboendet Fallströmmen i Mölndals kommun. Hon är nyss fyllda 49 år men har bara arbetat inom vården i sex år.

–  Egentligen visste jag redan på högstadiet att jag ville arbeta inom vården, men på grund av allergi mot rengöringsmedel fick jag lägga de planerna på hyllan.

I stället blev handel och livsmedel Pias områden. Hon trivdes och jobbade sig upp till färskvaruchef.

–  Men vid 40 gick jag igenom en skilsmässa och blev dessutom utbränd på jobbet. Det var dags att vända blad, förklarar Pia. 

Eftersom hon växt ifrån allergin beslöt hon sig för att äntligen satsa på drömjobbet. Vården skrek efter undersköterskor och därför fick hon via ­Arbetsförmedlingen gå utbildningen på a-kassa. För att försörja sig och sina två tonårsbarn arbetade hon samtidigt som timanställd på Fallströmmens äldreboende.

LÄS OCKSÅ: Bra att veta för dig som vill studera

När hon var färdig undersköterska fick hon tillsvidareanställning på 75 procent på Fallströmmen. De 26 brukarna har alla någon sorts demenssjukdom. Pia ville lära sig mer. Ett år efter avslutad undersköterskeutbildning fortsatte Pia att läsa till specialistundersköterska inom demens och äldre­psykiatri. 

–  Jag utbildade mig på vinst och förlust och arbetade samtidigt heltid för att ha råd att studera, berättar Pia. De av mina studiekamrater som arbetade inom hemtjänsten i Göteborg fick studera på betald arbetstid.

Det enda bidrag hon fick från kommunen var 75 procent av kostnaden för kurslitteraturen.

–  Det var lektioner en dag i veckan och så plugg­ade jag varje morgon, säger Pia.

”Jag var noga med att informera och diskutera allt med chefen och personalen. Jag är väldigt bestämd, men också lyhörd för vad andra tycker och tänker.”

I utbildningen ingick ett projektarbete, som i Pias fall blev att införa den nya arbetsmetoden PPP (Praktisk Professionell Planering) på sin arbetsplats. PPP är en metod som alla äldreboenden i Mölndal ska införa och arbeta utifrån. Den går ut på att varje anställd har ett bestämt antal brukare som de ansvarar för varje dag. Varje arbetsgrupp har också sina bestämda arbetsuppgifter. Det ger en bättre arbetsfördelning och minskar stressen, samtidigt som det ger mer kontinuitet åt brukarna. Att det var hon och inte chefen som införde PPP ser hon som en fördel.

–  Jag var noga med att informera och diskutera allt med chefen och personalen. Jag är väldigt bestämd, men också lyhörd för vad andra tycker och tänker. 

LÄS OCKSÅ: Lättare att plugga vidare i år

Enda nackdelen var att hon blev tvungen att ta ut sex veckors semester för att hinna med projekt­arbetet och praktiken, som ingick i utbildningen.

–  De delarna var på heltid så då kunde jag inte ­arbeta vid sidan om.

Pia blev klar med specialistutbildningen i maj 2016. Hon kan titulera sig undersköterska och metodhandledare/metodutvecklare och har fått en löneförhöjning på 1   600 kronor/månad, (utöver kollektivavtalets satsning på undersköterskor). Det var dock ingen självklarhet att hon skulle få en ny titel eller högre lön.

–  I Mölndals kommun finns ingen uttalad yrkeskategori för mig som specialistutbildad undersköt­erska, det finns inga speciella tjänster att söka och ingen garanterad löneförhöjning.

”Min chef ville gärna behålla mig här. Hon bad själv att jag skulle kalla in facket så att vi kunde förhandla upp min lön.”

 För Pia står det dock klart att man hamnar i ett bättre förhandlingsläge när man skaffar sig specialistkunskaper. 

–  Jag hade inte behövt stanna på Fallströmmen, men min chef ville gärna behålla mig här. Hon bad själv att jag skulle kalla in facket så att vi kunde förhandla upp min lön. Hur ofta hör du det från en chef?

Pia har även blivit ombedd att handleda nya undersköterskor som går specialistutbildningen på YRGO, Högre Yrkesutbildning Göteborg. På sikt tänker hon sig en samordnartjänst på halvtid jämte halvtid som undersköterska.

–  Vi har snart medarbetarsamtal, säger hon och skrattar.