– Att stå upp för att skattepengar ska gå just till assistans och att vi ska ha en schablon som inte ger utrymme för övervinster är en viktig princip för en S-ledd regering, skriver barn- äldre och jämställdhetsministern i ett mejl till Kommunalarbetaren.

I samband med att budgetförslaget presenterades i tisdags (20 september) ville KA ha en kommentar av ministern till att assistansersättningen räknas upp ännu lägre 2017.

Hon ville inte ställa upp på en intervju och enda möjligheten till att få svar på hur regeringen tänker var att mejla frågor till Åsa Regnér. Med tanke på de knöliga avtalsförhandlingarna mellan Kommunal och Vårdföretagarna nyligen där arbetsgivarna hela tiden hänvisade till den lågt uppräknade assistansersättningen, blir regeringens inställning intressant.

Så här svarar hon några dagar efter att budgetförslaget presenterats:

Redan lågbetalda personliga assistenter kommer nästa år få ännu svårare att få ut löneökningar enligt märket, hur tänker regeringen?

– Frågan om löneökningar är en fråga för arbetsmarknadens parter, inte för regeringen. Kring schablonen vet vi dock sedan tidigare att en allt större del av schablonen, och en betydligt större del än riktmärket 87 procent, går till andra kostnader än löner och lönebikostnader. Så ska det inte vara. När vi nu gör en mindre höjning av schablonen än tidigare handlar det om att pengarna ska gå till den som behöver assistans, inte till bolagsreklam och konsultarvode.

Personliga assistenter får knappt ut de löneökningar övriga arbetsmarknaden får, det finns aldrig utrymme för förbättringar av redan dåliga kollektivavtal, som i sin tur leder till att kommunerna lägger ut assistansen på entreprenad på grund av att de tjänar miljoner på det. Är ni medvetna om hur den låga uppräkningen påverkar de personliga assistenternas arbetsvillkor?

– De villkor parterna förhandlar fram ska inte regeringen lägga sig i. Jag kan däremot konstatera att assistansmarknaden växer ständigt och att flera bolag gör stora vinster, så det tycks finnas en stor lönsamhet där. Jag kan också konstatera att vi vet att många bolag använder runt 20 procent och en del över 30 procent till andra utgifter än löner och lönebikostnader.

Åsa Regnér anser att assistansbolagen har råd med löneökningar enligt märket även om assistansersättningen inte ökar lika mycket. Det handlar om hur bolagen använder sin medel, skriver hon.

– En stor del av schablonen går till andra saker än löner och lönebikostnader. Bland annat den statliga utredningen om assistansersättningens kostnader visade att en större del av schablonen än vad som är menat går till konsulter, reklam och stora vinster. För regeringen är det viktigt att skattemedlen ska gå till den som behöver assistans. När vi ser att allt större del av medlen går till andra bolagskostnader och vinster behöver vi agera för att säkerställa att våra gemensamma resurser hamnar rätt.  Jag kan också konstatera att det idag är drygt 1 000 bolag aktiva på den här marknaden, och att de privata bolagen fortsätter att öka sin andel av marknaden. Det tycks som att det här även fortsatt är en attraktiv marknad för vinstdrivande bolag.