Manliga barnskötare känner sig utpekade

Det var i mitten på augusti som nyheten kom om att en manlig barnskötare i Kristianstad misstänks för våldtäkt mot barn. Brottet ska ha begåtts under 2015, men mannen utbildade sig till barnskötare redan på 90-talet och har jobbat på minst 26 förskolor och flera skolor i kommunen. Det är inte känt hur många barn han misstänks ha förgripit sig på eller om det kan gå längre tillbaka i tiden. Mannen har erkänt.

När övergrepp uppmärksammas menar vissa att män inte bör jobba i förskolan – eller i alla fall inte vara ensamma med barnen. Markus har jobbat som barnskötare i sex år. Han säger att han inte brukar bli misstänkliggjord, utan tvärtom får mycket uppskattning just för att han är man. Men en gång har det hänt. 

– Det var en mamma som sa till en kollega att helst ska inte din manliga kollega ta hand om min dotter. Då blev jag ganska ledsen, det var inte kul att höra att hon inte hade förtroende för mig, säger Markus. 

Någon dag senare kom flickan och ville ha hjälp för att hon hade kissat på sig. 

– Det var ingen annan i närheten och då gick det genom huvudet, hur jag skulle göra. Men det är barnets behov som ska styra och inte förälderns rädsla, så då valde jag att gå emot den föräldern. 

LÄS OCKSÅ: Dennis friades – men fick inte jobba kvar

Ingen av barnskötarna som KA pratar med upplever att det finns en generell misstro mot män i förskolan. Men alla har någon historia där de har blivit behandlade annorlunda – eller behandlat sig själva annorlunda. 

Janne har jobbat 30 år med barn, till stor del inom förskolan. En gång var det ett barn vars mamma hade anklagat pappan för att ha förgripit sig på barnet. Janne vet inte om det var sant eller inte.

– Då sa jag att jag inte ville byta blöja på henne, eftersom jag är man. Jag tror inte att det blev någon rättssak av det där och tänkte att om det inte är sant så vill jag inte riskera att bli anklagad. Så visst kan man vara lite utsatt som man, säger Janne.

Han berättar också om en arbetsgivare som var noga med att begära utdrag ur brottsregistret från män som sökte jobb – men inte lika noga när det gällde kvinnor.

– Det är ju lite kränkande. 

Bengt Olsson är barnskötare sedan 30 år och jobbar fackligt för Kommunal på Södermalm i Stockholm. Han anser inte att misstro mot män är någon stor fråga nu. Annat var det på 90-talet.

– Det var väldigt mycket fall då. Jag tror att många män slutade då, det kom förslag som var rent kränkande, att män inte ska jobba ensamma till exempel, och det var kolleger som anklagade kolleger, säger Bengt Olsson.

Men i våras skrev Dagens Nyheter att anmälningar om sexbrott mot barn i förskolor har ökat i Stockholms län de senaste åren. 2014 gjordes 22 anmälningar om sexuella övergrepp mot barn i förskolor. Året innan var det 17 och året innan det endast nio. Samtliga av de 48 förundersökningarna lades ner.

Christian Eidevald är lärare på förskol­lärarutbildningen vid Stockholms universitet och forskar på hur övergrepp i förskolan påverkar manlig personal. Han är övertygad om att uppmärksammade fall leder till fler anmälningar, och säger att risken för att bli anmäld är något som män i förskolan förhåller sig till.

– När jag har intervjuat manlig personal så har vi i samtliga intervjuer kommit in på rädslan för att bli anmäld. Många män har utarbetat strategier som att inte vara ensamma med barnen, inte ha barnen direkt i knät eller beröra med knuten hand i stället för öppen hand, säger Christian Eidevald.

Det finns också forskning som visar att kvinnlig personal försöker skydda sina manliga kolleger, genom att underlätta för dem så att de slipper vara ensamma vid blöjbyten eller stänga förskolan.

– Det verkar som att det ger effekter på männens professionalitet, att de inte får samma tyngd som sina kvinnliga kolleger, säger Christian Eidevald. 

Han har även intervjuat män som blivit anmälda men friats, och menar att de måste ges möjlighet att komma tillbaka till arbetet.

– Det är en balansgång. Man måste alltid ta barns berättelser och föräldrars oro på allvar. Men när man vidtar de åtgärderna måste man göra det med en insikt att det kan vara en person som är oskyldig, och då måste det vara möjligt att komma tillbaka till arbetet, säger Christian Eidevald. 

”Det var en mamma som sa till en kollega att helst ska inte din manliga kollega ta hand om min dotter.”

En del kommuner har regler som säger att praktikanter och vikarier inte ska vara ensamma med barnen. Men vissa vill gå längre. I Skellefteå kommun håller man nu på att se över rutinerna, efter det som har hänt i Kristianstad. Ambitionen ska vara att ingen, inte ens fast anställda, ska vara ensamma med barnen i rum utan fönster. Det handlar främst om att tänka på det vid byggen av nya förskolor. Men Christian Eidevald tror att man snarare bygger in en misstänksamhet.

– Jag ser det som att man inte riktigt är förberedd och inte vet hur man ska ta tag i frågan och då fastnar man i de lätta lösningarna. Visst är det viktigt att se över förskolornas fysiska miljö, men man kommer aldrig kunna bygga bort möjligheten till övergrepp. 

Bengt Olsson på Kommunal tycker inte heller han om krav på att förskolepersonal inte ska vara ensam med barnen. 

– Jag tycker att det är helt absurt, då betyder det att man ska se alla kolleger som presumtiva sexbrottslingar.  Det går inte. Vi kan inte skydda oss mot någonting till 100 procent.

Fotnot: Markus och Janne heter egentligen något annat.

Illustrationer: Stefan Lindblad