Kommunalare som arbetar i kommuner och landsting har också sin arbetsskadeförsäkring hos Afa. Men det är inte LO som förhandlar med arbetsgivarna om villkoren, utan Kommunal. Ansvarig ombudsman är Inger Hjärtström. Liksom LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson hänvisar hon till att det är försämringar i den statliga arbetsskadeförsäkringen som gjort att färre får ersättning. Det skulle bli för kostsamt om den fackliga försäkringen tar över för stort ansvar.

Men är inte det lite lamt att bara hänvisa till politiken? Parterna har massor med pengar i ett försäkringsbolag.

– Absolut det är en partsgemensam försäkring. Men den kompletterande försäkringen kan inte ta över socialförsäkringen.

Finns det inget mellanläge? Måste ni ta över den helt, kan ni inte genomföra förbättringar?

– Jo och det har vi gjort under senare år. Vi har förhandlat fram en del förbättringar.

 

LÄS OCKSÅ: Arbetssjuka lämnas utan skydd

 

Inger Hjärtström framhåller bland annat att karensen på 14 dagar tagits bort, samt att arbetssjuka inte längre behöver få sin sak prövad en extra gång i den så kallade vållandeprövningsnämnden. Men faktum kvarstår att den grupp som är mest utsatt – de som drabbas av arbetssjukdomar och riskerar att förlora inkomst i många år, får allt svårare att få ersättning från parternas försäkring. Av de som 1990 drabbades av en arbetssjukdom fick 72 procent skadan godkänd av Afa. Femton år senare var siffran 16 procent.

Vad är det för mening med en försäkring om så få får sin arbetssjukdom godkänd?

– Det är en oerhört stor vits för att den ger människor som drabbas av arbetsolycksfall och även i vissa fall arbetssjukdomar en kompletterande ersättning som gör att de kan leva  ett drägligare ekonomiskt liv.

Men den ger ju inte det, de arbetssjuka får ju ofta nej från Afa?


– Men det är inte Kommunal som säger nej, eller hur?

Är ni kritiska till att så få får ersättning?


– Vi är kritiska också, i alla de lägen som vi ser en möjlighet så överklagar vi beslut som Afa fattar.

I förra avtalsrörelsen plockades försäkringsfrågorna, på förslag av Svenskt Näringsliv, åt sidan och skildes från de övriga avtalsförhandlingarna. Kritiker anser att det avsevärt försvagar fackets chanser att genomföra förbättringar i villkoren. Enligt Inger Hjärtström var det inget beslut som Kommunal ville se.

– Personligen tycker jag det var synd att LO såg det nödvändigt att prioritera andra avtalsfrågor. Men man hade säkert en klok tanke och då fick det här prioriteras ner. 

 

LÄS OCKSÅ: ”Min livskvalitet har blivit skit”

 

Inger Hjärtström framhåller att Kommunal för ständiga diskussioner med arbetsgivarna om förbättrade villkor, även om det kanske inte hörts utåt. En sak som många medlemmar ifrågasätter är försäkringens definition av vad som är ett olycksfall. Kommunalare i vården som lyfter och skadar ryggen får sällan skadan godkänd.

Varför godtar Kommunal den här olycksfallsdefinitionen?

–  Vi godtar inte den, men olycksfallsbegreppet som är gängse i samhället idag är något man får vara rätt så envis med för att förändra. Vi diskuterar väldigt mycket det här begreppet men motparten arbetsgivarna har inte direkt jublat och velat ändra det. Då har vi i stället valt att gå den vägen att informera om att det är oerhört viktigt att den som skadar sig berättar och beskriver vad som hänt, och att vi överklagar de beslut som fattas.

Från motparten Sveriges Kommuner och Landsting ges en annan bild.

– Vi känner inte igen påståendet att Kommunal skulle ha försökt få till stånd en ändring av olycksfallsbegreppet, svarar Tina Eriksson, förhandlare på SKL per mejl till KA.

Hon menar att det olycksfallsbegrepp som Afa använder sig av är aningen generösare än en vanlig olycksfallsförsäkring.

 

LÄS OCKSÅ: Så svarar LO på kritiken

 

Försäkringen är i dag rekordbillig för arbetsgivarna. Sedan 2002 har premien legat på 0,01 procent, en tiotusendel av lönesumman.

Borde det inte finnas utrymme för generösare villkor?

– En av tankarna med försäkringen är ju att den ska samverka med den statliga lagstadgade försäkringen. Därmed finns det även ett egensyfte med att den lagstadgade respektive den kollektivavtalade försäkringen har ett gemensamt skadebegrepp och bedömer samma händelser på ett likvärdigt sätt, säger Tina Eriksson.

På Kommunal menar man att en anledning till att många inte får ersättning är att de beskriver för dåligt i anmälan hur skadan har skett.

– Många som drabbas av den här typen av skador går heller inte till läkaren direkt, säger Inger Hjärtström.

Kommunal planerar därför en utbildningssatsning, med start i lantbrukssektorn, med syfte att förbättra anmälningarna och även få fler att anmäla. Att anmälningarna sjunkit beror delvis på att medlemmarna kan för lite om försäkringen, tror Hjärtström.  

Kan det handla om att många gett upp när de sett hur svårt det är att få ut någon ersättning?

– Det kan vara så i vissa fall. Men om det vore så att man generellt sett är oerhört missnöjd med försäkringen så borde det komma in förslag till kongressen och det har inte kommit in en enda motion om besvikelse med försäkringens villkor.