Fortsatt sämre villkor i hemtjänsten

–  En stor bov är detaljstyrningen av hemtjänsten. Den skapar en organisation som producerar sjuka människor, säger Karin Sjöberg Forssberg.

Hon är en av två forskare på Linköpings universitet som på uppdrag av Arbetsmiljöverket följt upp om Arbetsmiljöverkets satsning på kvinnors arbetsmiljö har lett till några förändringar. Två inspektionsinsatser under perioden 2011 till 2014 har utvärderats. Den ena hade fokus på ergonomi i kvinnors arbetsmiljö och den andra jämförde arbetsmiljön i den kvinnodominerade hemtjänsten med en mansdominerad teknisk förvaltning i totalt 65 kommuner. Det visade sig att arbetsmiljön var sämre i hemtjänsten på i princip alla punkter. 

Hemtjänsten: Stressiga scheman och minutstyrd verksamhet, färre och sämre utrustade bilar som de får sköta själva, ofta sparkrav hängande över sig och en chef med ensamt ansvar för ofta över 40 medarbetare. Många sjukskrivna.

Tekniska förvaltningen: Frihet att själv lägga upp sitt arbete, bilar med fyrhjulsdrift som sköts om av kommunen, pengar att köpa den utrustning som behövs och chefer som ofta har färre än 20 medarbetare under sig. Få sjukskrivna.

Inspektionen ledde till en rad krav på kommunerna som enligt Arbetsmiljöverket också åtgärdades. Men bidrog de till någon verklig förändring? Det var uppdraget till forskarna som valde att djupgranska fem kommuner: Sundsvall, Östersund, Örebo, Falun och Gävle. Där har det nämligen skett vissa positiva förändringar. Kommunerna har bland annat förbättrat rutiner och arbetssätt och stöttat chefer och medarbetare så att de kan bedriva ett mer hälsofrämjande arbete.

LÄS OCKSÅ: Arbetsmiljöverket vill bli tuffare

Trots det är resultatet nedslående. Antal medarbetare per chef, som är en viktig faktor för att minska ohälsan, har överlag inte minskat inom hemtjänsten. I några kommuner har problemet tvärtom blivit värre. Det finns i dag hemtjänstchefer som ansvarar för 70 anställda. Cheferna på de tekniska förvaltningarna har mellan tio och 25 underställda, och de som har flest har ibland fått stöd av samordnare.

I forskarnas rapport finns citat från intervjuer med ansvariga chefer och fackliga representanter. Inom omsorgsförvaltningarna märks en uppgivenhet. ”Varje dag går ut på att spara pengar”, och ”Vi är stressade och mår psykiskt dåligt” är några av kommentarerna. Inom den tekniska förvaltningen kan det istället låta så här: ”Vi köper det vi behöver” och ”Chefen ska ha möjlighet att vara chef på 100 procent och vara bra på det”.

Ett centralt mål med Arbetsmiljöverkets granskning 2014 var att minska skillnaderna i ohälsa mellan kvinnliga och manliga anställda. Men utvärderingen visar att sjuktalen bland kvinnor i samtliga fem kommuner ökat, ibland till och med fördubblats. I de tekniska förvaltningarna är sjuktalen lika låga som tidigare, bland de lägsta i kommunen. Karin Sjöberg Forssberg säger att det var högt ställda mål som var svåra att nå, men att Arbetsmiljöverket ändå måste börja fundera på att jobba annorlunda om inspektionerna ska bidra till verklig förändring.

Längst ut i verksamheterna har man börjat jobba smartare och mer effektivt. Men det har inte stoppat nya sjukskrivningar. Det som behövs är en förändring av kommunens styrning, ledning, organisering och fördelning av resurser. Hur många underställa en hemtjänstchef har handlar ytterst om pengar. Och det ansvaret ligger på kommunpolitikerna.

– De problem man har ute i en verksamhet är beroende av hur den styrs och leds och det kan inte ens förvaltningen alltid rå över utan det är beroende av vad man bestämt sig för centralt.

Arbetsmiljöverkets inspektioner ledde till krav på riskbedömningar och handlingsplaner för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Man presenterade visserligen resultaten av granskningen för ansvariga politiker, men ställde inga krav på den nivån.

– Det blir en nöt att knäcka för Arbetsmiljöverket hur de ska utveckla sitt sätt att arbeta för att göra största möjliga nytta, säger Karin Sjöberg Forssberg.

Hon tycker också att facket kunde bli bättre på att hänvisa till de ojämställda arbetsvillkoren när de kräver förändringar eller vid sparbeting.

– När jag pratat med fackliga representanter har jag fått känslan av att det hade kunnat haft en starkare roll i att driva arbetsmiljöfrågorna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Då hade könsskillnaderna redan varit synliggjorda i kommunerna.

Efter Arbetsmiljöverkets granskning 2013 blev det uppenbart att en stor del av problemet för hemtjänsten var den minutstyrda verksamheten och tidspressen. Och den finns kvar. Flera kommuner jobbar efter det så kallad New public management-konceptet, som förenklat betyder att kommunen ska styras som ett bolag. Det här påverkar ofta arbetsmiljön negativt menar Karin Sjöberg Forssberg. Hon pekar också på att Lov, lagen om valfrihet i äldreomsorgen, i flera kommuner anges som orsak till de försämrade villkoren i hemtjänsten.

– Det har lett till att förvaltningen får mindre resurser och att de anställda måste springa ännu fortare.

Det som är positivt är att samtliga fem kommuner som följdes upp på ett eller annat sätt är på väg bort från detaljstyrning i hemtjänsten. Bland annat genom att pröva den så kallade Skönsmon-modellen som används i Sundsvall, där de anställda får mer inflytande över hur de lägger upp sin arbetsdag. Den har lett till piggare medarbetare, förbättrad korttidsfrånvaro, nöjdare brukare och bättre ekonomi.