Så vill Reepalu begränsa vinsterna

Tidigare är det känt att utredningen föreslår ett vinsttak på 7 procent av investerat kapital plus statslåneräntan. Tillstånd ska också krävas för att driva skola, vård och omsorg som är skattefinansierad. Utredningen föreslår därmed att tillstånd krävs för att bedriva hemtjänst, något som saknas i dag.

Den del av utredningen som regeringen nu får kallas Ordning och reda i välfärden. Det är en delrapport av Välfärdsutredningen, i maj kommer nästa del som siktar in sig på kvaliteten.

– Den viktigaste delen i uppdraget är att säkerställa att offentliga medel används till det de är avsedda för, att eventuella överskott som huvudregel ska överföras till den verksamhet där de uppstått, säger Ilmar Repaluu på pressträffen där han överlämnade utredningen till civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Han konstaterar att det inte är rimligt att en så stor del av skattemedlen i offentligt finansierad ­skola, vård och omsorg inte används till att förbättra kvaliteten.

Den föreslagna regleringen, ska enligt Reepalu, säkerställa att merparten av skatte­medlen stannar kvar i verksamheten. Och det i sin tur säkra kvaliteten och villkoren för de anställda.

– Aktörer som drivs av vinstsyfte ger större risker för att verksamheter skär ner på sådan kvalitet som är svår att mäta och följa upp, säger Ilmar Reepalu.

TOBIAS BAUDIN: ”Bättre än ingen reglering alls”

Ilmar Reepalu lyfter att det är svårt att utforma kvalitetskrav och att de kan bli rättsosäkra eftersom förutsättningarna och behoven är så olika. Dessutom skulle kvalitetskrav bromsa utvecklingen.

–  Mer tid skulle gå till att dokumentera, säger Ilmar Reepalu.

Något förslag om minimibemanning finns inte.

– Bemanningsfaktorer i en lagstiftning riskerar att i stället bli en lägsta nivå, den nivån tenderar bli den nivån man prövas emot. Det begränsar utvecklingen framåt, säger Ilmar Reepalu.

Däremot föreslår utredningen ett krav på tillstånd som bara ges till juridiska personer.

– Tillstånd ska beviljas nationellt av Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, det ger rätt att konkurrera om anbud, säger Ilmar Reepalu.

Detta ska gälla förskola, grundskola, gymnasienivå, hälso- och sjukvården, hela Socialtjänstens område och LSS, assistans för funktionshindrade, men inte den brukare som själv anställer personliga assistenter.

Vinstbegränsningen sätts enligt Reepalu så att huvuddelen av pengarna stannar i verksamheten:

– Högst 7 procent av rörelsevinsten plus statslåneräntan, som motsvarar marknadens avkastning på operativt kapital.

Begränsningar sätts även för SVB-bolag, där utdelningen begränsas till statslåneräntan plus en procent. Detta för att de inte ska bygga upp ett stort eget kapital som kan frigöras när bolaget säljs.

VÅRDFÖRETAGARNA: ”En katastrof”

Regleringarna blir enligt Reepalu ett förbud mot löner som inte är marknadsmässiga.

– Varje juridisk person ska varje år lämna en årsredovisning som är godkänd av revisorer till IVO respektive Skolinspektionen som kan se att man faktiskt lever upp till kraven med statslåneräntan plus sju procent, säger Ilmar Reepalu.

I de fall företagen inte lever upp till detta kan myndigheten gå till förvaltningsdomstolen för att få en sanktionsavgift utdömd.

– Den avgiften ska vara minst 1000 kronor och max 5 procent av omsättningen, säger Ilmar Reepalu.

Tillståndet ska kunna dras in.

Ilmar Reepalu lyfter också konsekvenserna av förslaget:

– Mellan 4,5 och 5 miljarder kronor är övervinster 2014, som med det här sättet inte skulle ha gått ut till ägarkretsen utan i stället stannat kvar i verksamheten, till ökade personalkostnader eller bättre arbetsvillkor.

Enligt Reepalu motsvarar det på omsorgssidan och socialtjänsten cirka 2 miljarder kronor eller 6 000 anställda i omsorgen:

– Det är stora summor. Om man jämför med regeringens satsning på hela välfärdsområdet på 10 miljarder så är det här nästan halva summan.

Reepalu anser att förslaget riktar sin udd mot riskkapitaldrivna koncerner.

I framtiden vill han ha ägar- och ledarprövning för de som ska driva välfärdsföretag. Krav ska ställas på kunskap och kompetens. Lämplighet ska prövas.

I utredningen finns även förslag som ska underlätta för idéburna organisationer, bland annat med förändrade upphandlingsregler. Som väntat anser utredningen att LOV ska ses som ett så kallat auktorisationssystem och inte upphandling. Det betyder att man inte behöver förhålla sig till EU:s regelverk för upphandling. En ny lag om valfrihetssystem föreslås ersätta LOV. Ytterligare grunder för att utesluta sökanden införs, vilket ger större möjligheter för kommuner och landsting att säga nej till företag.

– Den ger fler möjlighet att utesluta leverantörer, säger Ilmar Reepalu.

Men ett generellt vinsttak avvisas av Alliansens fyra partiledare på DN Debatt. De vill ha en bred överenskommelse över blockgränserna för att säkra högre kvalitet, större valfrihet och strängare kontroll av samtliga aktörer i välfärden. Det innebär generell tillståndsplikt och ägar- samt ledningsprövning för hela välfärden. Förslag finns också om nationella kvalitetskrav och skärpta sanktioner.

Civilminister Ardalan Shekarabi, tackade när det 850 sidor långa betänkandet lämnades över för utredningens arbete. Men han ville inte gå in på några detaljer om vad han tycker om förslagen, utan sa att han avvaktar remissinstansernas svar.

– Jag välkomnar att det för första gången i svensk politik finns konkreta underlag och förslag som handlar om hur vi ska reglera frågan om privata utförare i välfärden och hur vi ska sätta stopp för vinstjakten. Det är väldigt bra att vi nu har konkreta idéer, säger Ardalan Shekarabi till SVT.

Han kommer nu att träffa såväl Vänsterpartiet som de fyra allianspartierna för att diskutera förslagen.