I Stockholms stad har antalet privata hemtjänstföretag på fem år ökat från ett sextiotal till över 150. De står idag för 61 procent av hemtjänsten. Men det hade kunnat vara ännu fler, många av de som vill starta upp verksamhet nekas.

– Vi avslår ungefär hälften av alla ansökningar. Jag är förvånad att det är så många som vill ge sig in i det här utan att veta vad de gör. Många har inte kunskaper om hur man driver företag, säger Christina Österling som är strateg på Stockholms stad med ansvar för bland annat privat hemtjänst.

Långt ifrån alla som ändå startar får kunder nog att klara sig. KA begärde in uppgifter från Stockholmskommunerna om antalet kunder för varje företag sista juni i år samt hur mycket ersättning som betalades ut till dem under hela 2012. Granskningen visar att 25 procent av dem hade färre än fem kunder och att så många som fyrtio företag inte hade en enda kund.

– En del kämpar men får aldrig några kunder eftersom de inte har några bra nätverk. Det här är inte en bransch för dem som vill tjäna snabba pengar, säger Christina Österling.

De flesta kommuner i Stockholms län har tidsgränser för hur länge ett företag får fortsätta utan kunder. I Stockholm stad åker de ut efter ett år. För många går det ändå bra. Sammanlagt betalade länets kommuner 2,3 miljarder kronor i ersättningar till företagen. De företag som lyckas få mellan tio till tjugo kunder med tillräckligt stort vårdbehov kan få in 2-3 miljoner kronor i ersättningar under ett år visar KA:s genomgång. Men det är en bräcklig företagsamhet som hänger på att kunderna inte blir så sjuka att de flyttas till vårdboenden eller avlider. Arbetslivsforskaren Annette Thörnquist visar i sin rapport Mångfaldens marknad och arbetets villkor att de små företagen ofta har dåliga arbetsvillkor.

– Det har blivit en sorts underbudskonkurrens. Ersättningsnivåerna är inte särskilt höga från kommunerna och kostnaderna man har är personalkostnader. Ett större företag har kanske annan verksamhet att täcka upp med om kunder faller ifrån. Risken är att man pressar personalen mycket värre när man är liten, säger hon.

Hon menar att det är orsaken till att nästan 60 procent av arbetsgivarna inte har kollektivavtal.

– De ser det bara som en kostnad och inte att de kan få något av det själva.

Kostnadsjakten får också effekter på hur personalen anställs.

– I många av de här små hemtjänstföretagen är det vanligt med underbemanning, deltidsanställningar och timanställningar. Risken är att det blir ett överutnyttjande, säger Annette Thörnquist.

Att det finns risk för det stöds av KA:s granskning av företagen. Den visar att Migrationsverket i september beviljat eller fått in ansökningar om arbetstillstånd till en tredjedel av företagen i länet. Det är tillstånd från personer från länder utanför EU. Ett tidigare påtalat problem är att många av dem får låga löner.

– Det är ingen hemlighet att det är problem med arbetsvillkoren, säger Fredrik Martinsson, jurist och Migrationsverkets expert på arbetstillstånd.

Christina Österling får många tips om företag som behandlar sin personal illa.

– Vi hör ju en del om arbetsvillkor och sådana saker. Våra jurister tittar just nu på   om vi kan ställa mer krav i upphandlingsunderlaget om det, säger hon.

Efter KA:s granskningar av hemtjänsten har bland annat Haninge redan bestämt sig för att göra det.

Fotnot: Kolla de bifogade dokumenten för att se fakta om hemtjänstföretagen i Stockholms län.