Ersättningen kan dras in när rätten till sjukpenning utreds.

– De som har sjukpenning har en personlig handläggare som kommer ta kontakt med dem om det är så att det inte är sannolikt att man har rätt till ersättning, säger Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan.

Beslutet om sjukpenning tas för den tid som läkarintyget gäller. När ett nytt intyg skrivs ska Försäkringskassan fatta ett nytt beslut.

Det gör att alla som söker förlängd sjukpenning prövas på nytt. Försäkringskassan kan dock fatta tillfälliga beslut om att ersättning ska betalas ut om det är sannolikt att det finns rätt till sjukpenning.

Magnus Eriksson är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, han befarar att de nya rutinerna kan slå hårt.

– Jag ser en klar risk med att särskilt långtidssjuka kommer att drabbas. Det är en stor förändring om varje nytt läkarintyg under en pågående sjukpenningsperiod ska ses som en ny ansökan och om man inte har rätt till ersättning under utredningen. Vi ser att handläggningstiderna blir längre och längre, folk kan få leva i ovisshet väldigt länge, säger Magnus Eriksson.

”Det är viktigt att intyget visar hur diagnosen drabbar just mig, vilka begränsningar den innebär för just mig i mina arbetsuppgifter.”

Men redan innan rutinerna skärps har det blivit tuffare för de som är sjuka. I juli drogs sjukpenningen in för 4,2 procent, det kan jämföras med 2,3 procent för juli ifjol. Hittills i år hade då nära 20 500 personer nekats eller mist sin sjukpenning.

Kommunals jurist Phillip Eldon bekräftar att det blivit tuffare.

– Fler får avslag både på första och andra ansökan, säger han.

Försäkringskassans nya rutiner innebär att ännu större krav ställs på läkarintygen.

– Det är viktigt att intyget visar hur diagnosen drabbar just mig, vilka begränsningar den innebär för just mig i mina arbetsuppgifter, säger Cecilia Udin, nationell samordnare för sjukförsäkringen på Försäkringskassan.

Enligt Magnus Eriksson på LO-TCO Rättsskydd händer det att Försäkringskassan kräver utförliga beskrivningar av alla tänkbara arbetsuppgifter och vad den försäkrade kan och inte kan göra.

”Försäkringskassan intar en allt mer restriktiv hållning till sjukdomar som inte går att mäta med röntgen eller blodprov.”

Kommunal uppmanar sjuka att ta hjälp av facket eller arbetsgivaren med intyg som beskriver arbetsuppgifterna.

Samtidigt som allt fler lider av psykisk ohälsa ifrågasätts de intygen allt oftare av Försäkringskassan, enligt Kommunal. Även intyg för de som lider av smärta ifrågasätts oftare.

– Försäkringskassan intar en allt mer restriktiv hållning till sjukdomar som inte går att mäta med röntgen eller blodprov, säger Phillip Eldon.

Försäkringskassan saknar statistik över om kompletteringar av läkarintygen begärs in oftare vid vissa diagnoser. Men Cecilia Udin tror ändå att det är svårare att få till fullständiga undersökningsfynd, aktivitetsbegränsningar och funktionsnedsättningar när det gäller stressrelaterade besvär och psykisk sjukdom.

Fackets erfarenhet är också att Försäkringskassan oftare ifrågasätter sjukskrivningar som är längre än Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd. Skälet är att beslutsstödet utgår från en normal person.

– Det är väldigt sällan som det i verkligheten är fråga om en normal person med en normaldiagnos, säger Magnus Eriksson.

Samtidigt ser fackets jurister att många intyg inte håller måttet. Det är när sjukskrivningen varar längre än 180 dagar och arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden.

– Då står det ändå ofta på läkarintygen att man är sjukskriven jämfört med sitt vanliga yrke, det visar att läkarna inte är medvetna om reglerna, säger Magnus Eriksson.