”De borde höja lönerna”

Lars-Sture Johansson.

Hemfrids ledning har plockat ut nära 95 miljoner kronor i vinst ur företaget.  Samtidigt kämpar de anställda för att höja låga löner och få jobba fler timmar. Ägarnas vinstuttag väcker vrede hos de anställda.

– Det är käpprätt åt helvete, det betalar du och jag med våra skattepengar. De skulle gå till att höja statusen på yrket, inte till aktieutdelning, säger en annan.

KA har valt att låta alla anställda uttala sig anonymt. Skälet till detta är att de skrivit på ett sekretessavtal där de förbinder sig att inte tala med media. Brott mot detta kan leda till att anställningen avslutas och till skadestånd.

Hemfrid lyfter ofta fram att företaget har kollektivavtal och verkar för sjysta villkor. Enligt Kommunal är företaget ett av dem i branschen som sköter sig bäst. Men trots att företaget har funnits i 18 år och har haft avtal med Kommunal i 17 år vittnar fackliga företrädare i hela landet om att de ständigt måste bevaka de anställdas rättigheter.

– Vi får hela tiden tala om när de gör fel, säger Pia Lisell Lundgren, regionalt fackligt ombud i Stockholm.

Lönerna ligger lågt jämfört med Kommunals andra grupper och företagets krav på flexibilitet är stort.

– De låga sysselsättningsgrad­erna är ett problem. Man blir beroende av en partner. Eller så måste man ha två eller tre jobb, säger Lars-Sture Johansson, ombudsman Kommunal.

Han jämför med ISS som städar offentliga lokaler, där arbetar 95 procent heltid och medellönen är 1 000 kronor högre, enligt Kommunal.

Men när det gäller hushålls­nära tjänster är deltid norm. Kommunals medlemmar på Hemfrid har tjänster på i genomsitt 60 procent. Det betyder knappt 11 900 kronor i månaden före skatt i snitt.

Många vill jobba mer, och tar extra timmar. Samtidigt annonseras nya tjänster ut på deltid.

Däremot är det svårt att ha andra jobb, schemat är ett hinder. KA har pratat med anställda som inte vet hur de ska jobba förrän arbetsveckan börjar. I bästa fall vet de hur de ska jobba sju dagar i förväg.

Hemfrid kräver att kunderna ska avboka 14 dagar i förväg. De anställda däremot måste vara tillgängliga på heltid tills de får schemat, även om de jobbar deltid. Det leder till att en del väljer att ta semester för att gå till läkaren även om det är på tider som de inte brukar jobba. Det här har Kommunal länge förhandlat med företaget om.

Flera berättar om att det inte finns tid för lunchrast. I stället äter de en rejäl grötfrukost för att klara arbetsdagen. Eller tar en macka på bussen mellan kunderna.

– Det är inte ett dugg värdigt, säger en av de anställda.

Trots att Kommunal drivit att restid och raster ska läggas in i schemat görs det inte alltid. Flera fackliga företrädare som KA pratat med beskriver att det finns en okunnighet hos chef­erna på Hemfrid.

Alla KA träffar trivs ändå för det mesta med jobbet. Många har valt jobbet för att de får rå sig själva. Men för facket är det en nackdel med ensamarbete.

– Det är svårt att få till ett jätteengagemang när man sällan träffar folk,  säger en facklig företrädare.

”Vitt är det nya svarta”, hävdar Hemfrid som lobbat hårt för rut-avdraget. Men de anställda KA talar med är kluvna till rut-avdraget.

Flera är tveksamma till om rut-avdraget höjt statusen på jobbet. De talar om en känsla av att vara utbytbara och chef­ernas attityd ”var glad att du har ett jobb, det står tio till och knackar på dörren som vill ha det”.

– Det är viktigt att hålla ihop, det blir mer och mer att man ska stå med mössan i handen.