8 400 uskor har lämnat vården

Rapporten ”Framtidens sjukvård kräver patientnära proffs” visar att andelen läkare har ökat med 41 procent sedan 1998 och andelen sjuksköterskor med 23 procent. Samtidigt har var fjärde undersköterska försvunnit.

– Det får konsekvenser för kvaliteten i det nära patientarbetet. Det är sådana saker som att få hjälp att gå på toaletten i stället för att vingla om kring själv och falla, det är massor med fallskador inne på sjukhusen, säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande.

17 procent av undersköterskorna i rapporten säger att de dagligen upplever brister i omvårdnaden som innebär risk för patienten. Nästan var tredje upplever detta minst en gång i veckan.

– Det brister i den individuella kontrollen av hur patienterna mår. Det är en sak att ha koll på skärmar med testresultat och indikatorer och prover. Det är en annan verkligen bry sig om hur patienten verkligen mår och sätta det i samband med de testresultat man har, säger Annelie Nordström.

Hon lyfter fram hur viktigt det är att hjälpa patienterna när de ringer.

– När jag var på Gävle sjukhus i förra veckan så var det en undersköterska som berättade att patienten höll på att förblöda av en inre blödning och själv kände att någonting inte var ok. Några minuter senare syntes det på skärmarna också, men hade undersköterskan inte gått på den där ringningen så hade det varit för sent, säger Annelie Nordström.

Kommunal pekar på trycksår som en effekt av brist på omvårdnad och lyfter fram att omkring 15 procent av patienterna lider av trycksår enligt SKL, Sveriges Kommuner och landsting.

– Det är en sak att vända patienten och en helt annan sak att göra det tillräckligt ofta med en individuell bedömning. Och det är det som medlemmarna berättar för mig har blivit väsentligt sämre sedan det blev färre undersköterskor, säger Annelie Nordström.

Enligt rapporten svarar var fjärde undersköterska att patienterna dagligen inte får den hjälp de behöver för att gå på toaletten. Två av fem svarar att patienterna inte heller får den hjälp de behöver för att duscha dagligen eller en gång i veckan.

– Det brister i patientens personliga hygien vilket också får skadeverkningar, säger Annelie Nordström.

Kostnaden för vårdrelaterade infektioner på 3,9 miljarder kronor per år kopplas till att 56 procent av undersköterskorna anser att det blivit mindre hygieniskt kring patienterna de senaste tio åren.

Samtidigt svarar fyra av tio att både undersköterskor och sjuksköterskor hjälper patienterna på toaletten, att duscha samt klä av och på sig. Kommunal ifrågasätter hur bra detta är för samhällsekonomin.

– Vad vi säger är att det är kostnadsineffektivt att läkare som gått åratal i skolan och som  det dessutom finns för få av ska utföra enkla sysslor som att dra på stödstrumpor eller att sjuksköterskor ska diska eller hålla ordning kring patienten när andra kan göra det bättre.

Under samma tidsperiod som undersköterskorna blivit färre har sjukvården genomgått stora förändringar. Ny teknik har införts, liksom nya behandlingsmetoder. Antalet vårddagar på sjukhus har minskat. Ädelreformen i början av 1990–talet innebar att kommunerna fick ett större ansvar för äldre och därmed minskade andelen undersköterskor i hälso- och sjukvården. Vid neddragningar konverteras ofta underskötersketjänster till sjukskötersketjänster. I Gävleborg och Västernorrland har till exempel 60 procent försvunnit.

Samtidigt ökar pressen på de anställda i sjukvården. De tre senaste åren har övertiden för undersköterskor och sjuksköterskor ökat med 47 procent. Enligt beräkningar från SKL behövs undersköterskor lika mycket som sjuksköterskor i framtidens sjukvård. Inom de närmaste fem åren behöver 24 000 undersköterskor anställas.

– Vår bedömning är att om vi ska bemanna sjukvården mest effektivt kommer det att behövas väsentligt mer än så. Det är kanske dubbelt så mycket som vi talar om, säger Annelie Nordström.

Hon anser att politikerna signalerat att man ska vara försiktig med att konvertera underskötersketjänster till sjukskötersketjänster. Men att tjänstemännen ändå fattar andra beslut.

– Man måste tänka personalpolitik och vårdkvalitet i ett sammanhang. Man kan inte dela på det och delegera ut all personalpolitik och ha kvar kvalitetsfrågorna på det politiska bordet, för de hänger ihop. Det handlar om en förändrad syn på personalpolitiken och modern personalplanering, säger Annelie Nordström.

Kommunal vill nu främja ett teambaserat arbetssätt i hälso- och sjukvården, införa konverteringsstopp, skapa specialistutbildningar för undersköterskor, styra sjukvården mot mer omvårdnad och patientsäkerhetsarbete och förbättra arbetsvillkoren.

– Akut är det viktigast att sluta konvertera undersköterske- till sjukskötersketjänster. Och att anställa nyutbildade, det är frågan om att lära sig en bedömningsförmåga och det kan man inte bara göra med teoretiska studier. Det behöver kompletteras med övning med de som är erfarna.