440 kronor för ett helt arbetsliv

Han fanns med i panelen när Kommunal i dag presenterade sin pensionsrapport och hade räknat på vad som i dag är kommunalarnas ”pensionsbonus”. Och det skiljer alltså inte ens en femhundring för den genomsnittlige kommunalaren med ett helt yrkesliv bakom sig.

– Skrämmande, konstaterade Håkan Svärdman.

Förklaringen är kommunalarnas låga löner och deltider, samtidigt som de som inte jobbat alls får statlig garantipension. Att det inte finns en starkare opinion mot orättvisan, tror Monica Bäckman, ordförande i Kommunalpensionärerna, beror på en uppgivenhet.

– Vi hör om det här hela tiden, men det händer inget. Många som går i pension nu lever med känslan att jag får skylla mig själv.

I rapporten har Kommunal granskat vad kommunalarna faktiskt får i pension varje månad och jämfört det med rikssnittet. Siffrorna bygger på uppgifter från Kommunalpensionärernas förbund (SKPF) och omfattar över 150 000 kommunalare som gått i pension.

• 70 procent av de kvinnliga kommunalpensionärerna är beroende av garantipension, den tilläggspension som ska fungera som ett skydd mot fattigdom. För alla kvinnor ligger siffran på 50 procent.
• Mer än var tionde kvinna mellan 65 och 69 år har en pension på drygt 8000 kronor, före skatt.
• Manlig kommunalare får i genomsnitt mer än tre tusen kronor mindre i pension än en genomsnittlig manlig pensionär. Men gapet mellan manliga och kvinnliga kommunalare är samtidigt också stort: nästan 4000 kronor i månaden.

Förklaringarna är låga löner, deltidsarbete och ett ojämställt yrkes- och familjeliv.  Ansvaret är i första hand arbetsgivarnas, menar Kommunals ordförande Annelie Nordström.

– Det är dags nu för SKL att uppfylla löften om heltid som norm, men arbetsvillkoren måste också bli bättre för att man ska orka jobba mer, slog hon fast när rapporten presenterades på ett seminarium på tisdagen.

Ni brukar peka på rätt till heltid, men är det verkligen rätt strategi för att förbättra kommunalarnas pensioner när det inte sker några förbättringar där?

– Om vi ger upp den tanken skulle vi ge upp tanken om att folk ska ha det bra medan dom lever. Vi vill ju inte att de ska ha en bra lön och heltid för att ha en bra pension, det handlar om att ha ett bra liv. Men vi har ju inslag av andra förslag, till exempel höjd pensionsavgift, säger Annelie Nordström.

Kommunal vill stärka finansieringen av den allmänna pensionen genom att höja den pensionsavgift som arbetsgivarna – men också löntagarna indirekt betalar till. Arkitekterna bakom dagens pensionssystem har medgett att det var underfinansierat, och i kombination med att medellivslängden har ökat mer än vad man trodde har pensionerna försvagats. Kommunal vill inte precisera hur mycket pensionsavgiften borde höjas. Men klart är att det är en åtgärd som innebär att kommunalarna få avstå lönehöjningar.

Många kommunalare har redan i dag låga marginaler, har de råd med det?

– Det skulle innebära att kommunalarna får avstå en del av sitt löneutrymme, men det är ändå den gruppen som behöver mest i pension. De grupper som tjänar mycket pengar kommer också bidra mer till pensionssystemet. Och jag tror det finns en rätt så stor samstämmighet om att man måste göra en större avsättning till pensionssystemet, säger Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef på förbundet.

Hon påpekar samtidigt att rätt till heltid spelar större roll för pensionen än höjd pensionsavgift. Andra åtgärder som Kommunal föreslår är att lön och pension ska beskattas lika, garantipensionen ska inkomstindexeras och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Inga politiker eller arbetsgivare fanns på plats att kommentera kraven. Det gjorde däremot Anna Hedborg, en av arkitekterna bakom dagens pensionssystem och ordförande i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet. Hon ställde sig bakom förslaget om höjd pensionsavgift, men ville inte se en förändring av garantipensionen så att den följer lönerna.

– Det finns en risk att man till slut gör alla beroende av garantipensionen och det är ingen bra utveckling.