Facket bjöd Anneli på semester – ”Är en nice morot för att få folk engagerade”
Behandlingsassistenten Anneli Kristola bjöds på semester av facket. Enda kravet var att hon behövde gå en facklig grundkurs under tiden. Det hela är en del av LOs satsning för att få ensamstående föräldrar fackligt engagerade.
Anneli Kristola (till höger) var en av de som gick LO:s grundkurs förra sommaren. Hennes barn Kainga, Zuzanna, Jordan och Santiago fick också följa med på semestern.
När ovädret Hans drog in över Sverige i augusti 2023 hade Anneli Kristola och hennes fyra barn den bästa semestern på länge.
Fem dagars stugsemester på Backagården utanför Höör i Skåne, med gratis mat och aktiviteter – och glass.
I receptionen stod nämligen en stor glassbox.
– Den ingick egentligen inte. Men kursledaren kom på att de sagt att det var all inclusive. Då sa han varsågoda barn, ät upp all glass. Så det var glass före frukost, efter frukost, före lunch, efter lunch, hela tiden, säger Anneli Kristola till Arbetet.
Ännu mera glass
En dag var det utflykt till Skånes djurpark, mitt i ovädret. Då blev det mera glass.
– Vi fick matkuponger och glasskuponger. Vi fick beställa vad vi ville och de hade superstora glassar.
Hon var en av dem som fick gå en facklig introduktionsutbildning för ensamstående föräldrar förra sommaren. En kurs som anordnas av flera LO-distrikt.
– Många säger efteråt att om inte vi hade ordnat detta så hade deras barn inte haft några aktiviteter på sommaren. Och det har blivit tydligare de senaste åren när samhällsekonomin och inflationen har gått åt pipsvängen, säger Stefan Höök som är ansvarig för fackliga utbildningar på LO-distriktet i Skåne och var den som skänkte bort glassen.
LO: Når en annan målgrupp
Men det handlar inte bara om ren välgörenhet. Blandat med lekar, besök på djurpark och badland går deltagarna en facklig introduktionskurs (de vuxna alltså, inte barnen).
För att komma i fråga måste man vara medlem i ett LO-förbund, men inte förtroendevald, och ensamstående förälder.
– På så sätt når vi en målgrupp vi har lite svårt att nå i vårt vanliga utbildningssystem. Är man ensamstående med barn kan det vara svårt att komma i väg på kurs annars, säger Stefan Höök.
Ser ni någon effekt, att deltagarna sedan blir fackligt aktiva?
– Inte så att jag har några siffror på det, men jag har stött på flera deltagare senare, i fackliga sammanhang, där de pratat om den här kursen.
Ska bli skyddsombud efter kursen
Anneli Kristola var en av dem som fick en facklig pepp av att gå kursen. Det var en kollega på förra jobbet, som personlig assistent, som tipsade henne om att hon kunde söka.
– Då var jag inte ens medlem i facket. Men jag gick med direkt och blev antagen till kursen. Efter den började jag en utbildning till skyddsombud, men så bytte jag jobb så det kom av sig lite. Men jag tänker fortsätta så snart min provanställning gått ut.
Nu jobbar hon som behandlingsassistent på en beroendeklinik i Landskrona.
”Betalar fortfarande av Spaniensemestern”
Som ensamstående med fyra barn mellan 5 och 13 år är det svårt att få till semesteraktiviteter som kostar. Därför tyckte både hon och barnen att det var lyxigt med kursen.
– För två år sedan tog jag med barnen till Spanien, men jag betalade på kredit. Och det betalar jag fortfarande av. Så det blir inte mycket av sådant annars, säger Anneli Kristola.
Annars blir det mest besök hos släktingar, kanske en båttur till Tyskland med rabattkupong och mindre aktiviteter i närområdet på semestern.
– Det är inte mycket sådant vi kan göra annars. Så det var ju jättetacksamt att kunna komma i väg på det sättet. Jag har också väldigt tacksamma barn som tyckte det var jättekul. De pratar om det fortfarande.
LO-fond betalar
Det är som sagt flera LO-distrikt som anordnar liknande kurser för ensamstående föräldrar. Men det är den LO-styrda Berg och Johanssons minnesfond som betalar det mesta.
Fonden delar även ut stipendier till enskilda personer, under förutsättning att de är ”behövande arbetarfamiljer, med företräde till familjer med många barn”.
– Typexemplet är en ensamstående mamma som vill åka på en hotellvistelse i en stad. Gå på zoo, vattenland eller tivoli. Det är väldigt enkla saker som folk med en liten inkomst egentligen inte har råd med, säger Bo Carselid som ansvarar för fonden på LO.
”Många har fått svårare att sätta guldkant på sommaren”
Den senaste tiden har antalet ansökningar ökat, enligt Bo Carselid. Dels tror han att det beror på att fler fått kännedom om fonden, dels de senaste årens höga inflation.
– Jag tror att det beror mycket på att folk har ganska ont om pengar. Då blir den där guldkanten svårare för många att sätta på sommaren.
Förbunden äger sommarstugor
Många fackförbund har även egna semesterboenden som medlemmarna kan hyra billigt. Kommunal erbjuder rabatt på Marholmen i Stockholms skärgård, och flera avdelningar har stugor och lägenheter..
Facket har alltså en lång tradition av att underlätta för medlemmarna att fira överkomliga semestrar.
En krona och femtio öre, så mycket kostade helpension på Resos semesteranläggning Hovenäset 1945. Det motsvarar strax under 40 kronor i dag.
1938 fick Sverige sin första semesterlagstiftning som gav (nästan) alla löntagare rätt till två veckors semester.
De flesta tjänstemännen hade redan rätt till semester inskrivna i sina avtal när lagen kom till.
De hade då utvecklat vissa semestervanor med sommarstugor, pensionatsboende och fjällresor. Året innan semesterlagen kom bildades det arbetarrörelseägda resebolaget Reso, av bland andra LO och Kooperationen, med syftet att ge samma möjligheter för arbetarklassen.
Facket startar resebyrå
Till en början arrangerade Reso billiga sällskapsresor inom- och utomlands. När kriget bröt ut gick det inte längre att resa utomlands och Reso började i stället köpa och arrendera hotell på populära semesterorter i Sverige, där man som sagt kunde bo och äta billigt.
Det var också under den tiden, efter semesterlagens tillkomst, som många fackförbund öppnade olika typer av semesterboenden dit medlemmarna kunde resa för en billig slant.
Men även fackliga kurser med sommaraktiveter för medföljande barn har en gammal tradition.
Kommunalarbetaren skrev om fenomenet i en artikel från 1975:
”Nu kan ensamstående föräldrar delta i det fackliga arbetet, konstaterar Bo Arvidsson från Kommunalettan, som också pekade på det positiva i att det gav barnen en bra uppfattning om sina föräldrars fackliga arbete”, skrev tidningen då.
Och han får medhåll från Stefan Höök, snart 50 år senare.
– För vår del är det en win-win. Vi har möjlighet att ge de här medlemmarna någonting extra samtidigt som vi får möjlighet att få dem in på fackliga utbildningar.
”Nice morot för fackligt engagemang”
Anneli Kristola ger kursen toppbetyg.
– Det var en 10 av 10. Det var jättekul och det var så härligt att se allt engagemang från arrangörerna. Jag hade inte kunnat ge mina barn en sådan upplevelse för det hade kostat multum. Sedan är det också en nice morot för att få folk fackligt engagerade.
Artikeln är tidigare publicera i Arbetet som tillsammans med KA och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
