Det står klart sedan regeringen beslutat om förordningen för de så kallade extratjänsterna, en arbetsmarknadsåtgärd för långtidsarbetslösa och nyanlända.

Den statliga ersättningen för extratjänster blir 1 140 kronor per dag till de kommuner och landsting/regioner som anställer folk på extratjänster, inklusive sociala avgifter. En arbetsmånad brukar i genomsnitt vara 21 dagar. Det skulle motsvara en månadslön på cirka 18 200 kronor.

Avtalets lägstalön är 18 398 kronor.

När plusjobben avskaffades för 10 år sedan motsvarade det statliga stödet 1 000 kronor per dag.

Enligt Kommunals överenskommelse med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, så krävs det lokala överenskommelser kring extratjänster och kompetenslyft. Det innebär till exempel att arbetsgivare om de vill kan betala högre löner, men får då skjuta till själva.

Kommunal och SKL kom tidigare i höst överens om ett helt paket, där extratjänster är en del och där ett kompetenslyft är en annan del. Tanken är att ungefär 20 000 visstidsanställda inom vård och omsorg ska utbildas till undersköterskor.

På fredagen (den 11 november) kallade regeringen till en av fyra konferenser om båda dessa frågor. De riktar sig till chefer och politiker i kommuner och landsting.

Annica Dahl, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, förklarade att i januari kommer de statliga pengarna för utbildning finns tillgängliga. Det blir Skolverket som administrerar detta. Förutsatt att budgeten går igenom riksdagen i december.

– En större del av utbildningarna kommer nog igång under hösten 2017. Men jag vill inte utesluta att det även blir under våren, säger Annica Dahl.

Kommunal ville från början inte ha några extratjänster i vården och omsorgen. Men förbundet gick med på det när de fick igenom kompetenslyftet. Men för att tjänsterna ska fungera krävs bra och utbildade handledare, tror Kommunals ombudsman Maria Hansson. Och hon poängterar vikten av att Kommunal får vara med och ta fram vilka arbetsplatser som kan bli aktuella.

– Det var så vi jobbade med plusjobben. Det måste vara lugna och trygga arbetsplatser med rutinerad personal. Det får inte vara så hög omsättning på tidsbegränsat anställda för att man ska ha tid och ork att handleda, säger Maria Hansson.

Det har kommit en hel uppsjö av olika anställningsstöd på senare år. Regeringen meddelade på fredagen att man beslutat se över alla stöd och föreslå förenklingar.

Bland annat finns yrkesintroduktionsanställningar med 75 procents arbete och 25 procents studier, som på Kommunals område blivit något av ett fiasko.

Vad händer nu med den åtgärden?

– Jag tror att det kommer trappas av, säger Maria Hansson. Det är bekvämare för arbetsgivarna att använda sig av skolsystemet än att de själva ska hålla i utbildning och introduktion.

John Nilsson, förhandlare på SKL, tror också att de försvinner men bara för just den här gruppen.

– Det finns andra verksamheter där det kan fortsätta, säger han.

Enligt regeringens representant Annica Dahl finns det inga planer på att ta bort yrkesintroduktionsanställningarna när nu alla åtgärder ska ses över.

Från och med den 1 december riktar sig extratjänsterna till både långtidsarbetslösa och nyanlända. Totalt sett är båda de grupperna över 100 000 personer i dag. Regeringens prognos för extratjänster 2017 är 2 600.

Från december blir det också 100 procents arbetstid och lön för extratjänster, tidigare var det 75 procent

Men de cirka 1 500 extratjänster runt om i landet som redan finns, ibland annat skola och äldreomsorg, kommer inte att omvandlas till 100-procentstjänster. Det meddelade SKL:s John Nilsson.

– Redan beviljade extratjänster går inte enligt förordningen och regeringsbeslut att förändra, säger han.

Fotnot: En tidigare version av denna artikel innehöll dessvärre felaktiga siffror, vilket Kommunalarbetaren beklagar.