Varför undersökte du det?

– Jag jobbar som dietist i primärvården och har träffat mycket hemtjänstpersonal eftersom jag gör hembesök hos äldre med undernäring. Jag har undrat hur de jobbar, ärligt talat har jag blivit irriterad många gånger för att det inte blir som jag ordinerar, jag undrade hur det är egentligen.

Har du större förståelse nu?

– Ja, absolut, nu förstår jag varför det ser ut som det gör, varför äldre går ner i vikt. Det är för att hemtjänsten har så lite tid. Jag tror att om hemtjänsten hade 10-15 minuter mer för varje matinsats så skulle undernäringen minska, det är jag ganska övertygad om. Hur maten serveras – om någon springer in med jackan på och sätter fram en låda på bordet eller om man sätter sig mitt emot medan den äldre äter – det ger förstås olika mycket aptit.

Du har intervjuat sex personalgrupper, skilde sig tidsbristen i grupperna?

– En grupp utskilde sig, de hade fått utbildning om mat och matens betydelse och jag upplevde att de hade mer tid för sina insatser. Och organiseringen skilde sig, det var alltid samma personal som gick till samma äldre. De tyckte att det var så himla bra och roligt för de kunde planera maten och göra maten. Nästan alla äldre fick hemlagad mat.

Ungefär hälften av de äldre fick matlåda medan resten fick hjälp att laga mat, varför skilde det sig så?

– Det kan man verkligen undra, det måste komma från biståndsbedömarna. Så det kan säkert vara olika i olika stadsdelar. Jag undersökte olika stadsdelar i Stockholm.

– Det är absolut bättre för de äldre att få maten lagad. Jag blev förvånad över att de som jobbat länge i hemtjänsten hade så mycket kunskaper, eftersom de inte hade så mycket utbildning. Det här att dofter påverkar matlusten. Tugg- och sväljproblem hade de dock lite kunskap om. Den gruppen som hade fått utbildning utskilde sig där. Hemtjänstpersonal måste få mer utbildning och borde få det på arbetstid. Bara två av sex enhetschefer antog mitt erbjudande om gratis föreläsning om nutrition och äldre.

Du skriver i uppsatsen att personalen tog till egna lösningar för att göra ett bättre jobb?

– De hade väldigt mycket god vilja och ville göra det bästa för de äldre. En person hade börjat ta sin egen lunchpaus och äta tillsammans med de äldre. En tog av sin egen lunchrast för att hinna handla med en vårdtagare för den avsatta tiden räckte inte till det. En personal hade börjat laga samma mat till två vårdtagare i samma trappuppgång för då fick hon tid att laga mat till dem. Det här är inget som jag tycker är optimalt men det handlar om personalens goda vilja och desperata försök att göra ett bra jobb. Sedan är det orättvist för det handlar om hur engagerad personalen är eller om de jobbar gratis rentav.

Kom något mer fram i intervjuerna?

– Det mest upprörande av allt var att i varje grupp jag intervjuade, utan att jag berörde ämnet, tog de upp att äldre som inte har anhöriga fick mindre bedömda insatser. Så har man inte barn så får man mindre hjälp från samhället, det tycker jag är fruktansvärt.

– Biståndsbedömarna lyssnade väldigt dåligt om personalen sa att det behövs mer insatser, utan det skulle vara en anhörig. Man kan få sällskap vid måltiden bedömd. Men sällskapandet kan ta så lång tid att maten måste vara färdigmat eller filmjölk för att hinnas med, det här kan vara pensionärer som måste matas. Dementa har ofta undernäring och det kan vara för att de inte hinner få hjälp med maten.