Malin Ragnegård lovar att ta strid för bättre löner: ”Vi är redo att gå i konflikt”
Varför är lönerna så låga? Vad gör facket åt det? Och varför blir det inte strejk? Här svarar Kommunals ordförande Malin Ragnegård.
Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal.
Malin Ragnegård ger ett löfte: årets avtalsförhandlingar med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kommer att leda till ett bättre löneavtal.
– Ja, det kommer att bli förbättringar av löneavtalet, det är det vi kommer att driva, säger hon.
I Kommunal har två av tio medlemmar som arbetar i kommuner eller regioner löner under 25 000 kronor. En genomsnittlig vårdbiträdeslön räcker inte för att en ensamstående förälder ska kunna försörja sig.
Jag vet exakt hur det är att ha ont i magen i slutet av månaden
Hur kan det få vara så?
– Det är fruktansvärt. Innan inflationen så hade man några hundralappar kvar, men nu är de borta helt. Vi ska göra allt vi kan, men sedan måste arbetsgivaren vara villig att göra sin del och sedan krävs också en bättre politik. Men lönerna måste absolut upp, säger Malin Ragnegård.
Varför tar ni inte i hårdare för att ändra på det här?
– Jag tycker att vi driver på. Våra krav på 4,2 procent i löneökning skulle ju ändå lyfta upp en del, och vi vill ju ha en låglönesatsning.
Måste ni inte göra mer?
– Jag förstår att medlemmarna har höga förväntningar och höga krav. Jag tycker också att väldigt, väldigt mycket behöver göras. Grunden är att det satsas för lite pengar på välfärden.
När finns det inte fattiga medlemmar i Kommunal?
– Inom några år hoppas jag att vi kommit bra mycket längre så man kan klara sig på en lön när man jobbar i välfärden.
Driver krav på höjda lägstalöner
Efter de två senaste avtalen har lägstalönen sammanlagt ökat med 2 280 kronor. Malin Ragnegård säger att lägstalönerna måste fortsätta höjas. Detta är också ett krav som Kommunal driver i förhandlingarna med SKR.
– De måste upp med flera tusen kronor, på några års sikt. Det är helt nödvändigt, man ska inte bli fattig av att arbeta i välfärden, säger hon.
Men det räcker egentligen inte, anser Ragnegård.
– Jag skulle också vilja att välfärdsarbetarnas löner höjdes med 10 000 kronor, det vore rimligt.
KA träffade tre vårdbiträden i Östersund, med landets näst lägsta medellön för vårdbiträden på under 24 000 kronor. En av dem, Rosie, undrade varför inte facket hjälper till att få upp lönerna.
Vi står alltid redo att gå i konflikt
Vad skulle du svara på det, om du träffade henne?
– Det är klart att facket ska hjälpa till med att höja lönerna. Det är det vi finns till för, det är det mandatet vi har.
Men det kanske man inte upplever om man har landets näst lägsta medellön?
– Nej, det förstår jag verkligen. Självklart ska man vara självkritisk och man ska alltid utvärdera det som har gjorts. Nu har vi tagit vägvalet att vi främst vill ha ett nytt löneavtal på plats. Vi har vänt när det gäller individgarantier. Vi tar nu steg för att verkligen göra något åt det här. Sedan är det arbetsgivaren som sätter lönen i slutändan.
Inte råd att gå på bio eller att äta ute
För inte allt för många år sedan jobbade Malin Ragnegård som omsorgsassistent inom LSS och lönen hon då hade räckte inte för att äta på restaurang eller gå på bio, säger hon.
– Jag vet exakt hur det är att ha ont i magen i slutet av månaden och inte kunna köpa det man vill till sina barn.
I dag tjänar du mycket mer än vad du gjorde då, påverkar det hur du företräder medlemmarna?
– Jag vet mycket väl vilka medlemmar jag företräder, jag har varit där själv, jag träffar dem hela tiden, jag vet exakt hur det känns.
Grunden är att det satsas för lite pengar på välfärden
Vissa medlemmar kanske bara får några hundralappar i löneökning, varför ska de bry sig om avtalsrörelsen?
– Det är det jag pratar med medlemmarna om, vikten av att organisera sig. Det var så fackföreningsrörelsen startade. Vi som kvinnodominerat fackförbund måste kriga för självklarheter. Vi behöver bli förbannade tillsammans och vi måste rikta ilskan till dem som kan göra något åt det här.
Kommunal vill lämna individuella löner som har funnits i 30 år, borde ni bromsat tidigare?
– Det är alltid lätt att vara efterklok och säga att det här borde ha skett tidigare. Men nu gör vi det här och jag är väldigt glad över det. Vi vill gå ifrån de individuella lönerna. Nu vill vi ha kollektiva lösningar där det ska vara klart och tydligt vad som lönesätts.
Mot bakgrund av att lönerna är låga så frågar KA:s läsare ofta varför Kommunal inte går ut i strejk?
– Vi varslade om konflikt senast, nu behövde det inte gå så långt. Vi står alltid redo att gå i konflikt. Att ta ut medlemmarna i konflikt ökar också förväntningarna. Då måste man komma ut med någonting som genererar något väldigt mycket bättre. I den bästa av världar vill alla lyckas nå ett bra avtal utan att behöva gå ut i strejk.
FAKTA: Förhandlingar om nytt avtal
Kommunals avtal med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, går ut den 31 mars i år, förhandlingar om nytt avtal pågår.
Kommunal kräver:
• Löneökningar med 4,2 procent och med minst 1 222 kronor per månad och heltidsanställd.
• Att lägstalönerna ökar lika mycket som övriga löner. Men om de är lägre än 25 000 kronor per månad ska de höjas med 1 406 kronor.
• Att en större del av löneökningen ska vara garanterad, det som kallas individgaranti.
• Ett helt nytt löneavtal som tar mer hänsyn till erfarenhet och kompetens.
Nuvarande lägstalön i kommuner och regioner är 22 500 kronor. För dem med yrkesutbildning är den 24 950 kronor.
För anställda i vård och omsorg samt annan verksamhet som drivs av privata bolag gäller andra löner och villkor. Även dessa avtal ska förhandlas om i år.
Fotnot: Enligt Kommunals årsredovisning hade Malin Ragnegård 2023 en månadslön på 93 081 kronor.
