Vårdbiträdet Anki måste låna för att klara extrautgifter

En femtedel av Kommunals medlemmar i kommuner och regioner har, enligt facket, löner under 25 000 kronor, en lön det knappt går att leva på. 

Enligt KA:s årliga lönekoll är vårdbiträde det yrke inom Kommunal med lägst medellön i landet, strax under 26 000 kronor. Östersund har näst lägst medellön för vårdbiträden av alla Sveriges kommuner, 23 603 kronor.  

Häradsgården i Lit, ett par mil norr om Östersund, ligger inbäddat av snö och samsas med både förskola och hälsocentral i området. Här träffar vi vårdbiträdena Anki Salomonsson, Kidane Marikas och Rosie von Walden, en gråmulen januaridag 2025. 

Både Anki Salomonsson och Kidane Marikas har löner i närheten av medellönen i Östersund. 

– Det är för låga löner, det är ju ändå ett ganska stort lass man gör på jobbet, säger Anki Salomonsson. 

Dessutom jobbar hon bara 80 procent för att klara ryggen och får ut cirka 18 000-19 000 kronor en normal månad efter skatt och inklusive ob-tillägg. 

Hur går det ihop? 

– Jag har en särbo som är vaktmästare. Utan honom hade jag nog inte klarat det, säger Anki Salomonsson, vars barn är vuxna och utflyttade. 

Måste låna till extrautgifter

Inflationen de senaste åren har, som för många andra, tärt hårt på hennes ekonomi. Men flytten från den dyra lägenheten i Östersund till den betydligt billigare i Lit har gjort det lite lättare. 

– Det känns ju annars som att allt det man ska köpa ökar i pris men lönen ligger liksom kvar på samma. 

Lönekollen

Medellönen i ditt yrke? Kolla här!

Löner

Enligt KA:s räkneexempel räcker inte snittlönen för vårdbiträden till om man är ensamstående med ett barn, även om man jobbar heltid. Då har vi ändå bara räknat med de nödvändiga utgifterna. 

Om till exempel en tandläkarräkning ska betalas, eller nya glasögon måste köpas eller vad det kan vara så är det kört. 

– Då brukar jag låna pengar, säger Anki Salomonsson. 

Kidane drömmer om 30 000

Kommunalarbetaren kommer och stör i förmiddagsarbetet på Häradsgården, Anki och Rosie försöker jobba lite samtidigt. Vi följer med in till en av vårdtagarna på avdelningen, som är en korttidsavdelning. Sven-Erik Lundmark håller precis på att packa ihop sina saker, han ska vidare till en vanligt äldreboende efter stroken han råkade ut för före jul.  

Vad tror han att ett vårdbiträde tjänar? 

– Tja, säger han tvekande. Jag vet ju att det är lågt. Kanske
30 000? 

Det är en lön som Kidane Marikas drömmer om. Han jobbar heltid. Han har en fru utan jobb och två barn, 7 och 17 år. Går det ens med den låga lönen? 

– Det är jättesvårt men vi kämpar, säger han. 

Resor för barnen är uteslutet och man kan spara på sådant som kläder, säger han. Varje månad är pengarna helt slut, inget kan läggas undan. 

På frågan om hur mycket han skulle behöva i lön för att det inte skulle kännas som att pengarna alltid är slut, så svarar han just 30 000 kronor. 

– Då skulle det gå lite bättre, säger Kidane Marikas.

Borde vara uppkäftiga

Rosie von Walden har lite högre lön än sina kollegor. Hon kunde förhandla till sig samma lön hon skulle ha fått för ett annat jobb hon sökte samtidigt i kommunen. Hon tycker ändå att det är svårt, som ensamstående att klara sig på lönen hon får.  

– Jag skulle kunna tänka mig att gå ner i arbetstid för det är ett ganska tufft jobb men jag tror inte att jag skulle ha råd med det, säger hon. 

44 av landets 290 kommuner har medellöner för vårdbiträden som ligger under 25 000 kronor. 

– Det är inte klokt, säger Rosie von Walden 

Vad ska man göra? 

Frågan hänger en stund i luften, de skruvar på sig lite, har svårt att hitta svar. 

– Ska inte facken hjälpa till med sånt?, säger Rosie von Walden lite försynt. 

Anki Salomonsson konstaterar att i många andra länder hade de kanske inte accepterat de låga lönerna. 

– I andra länder demonstrerar de. Det är för mycket tacka och ta emot i Sverige. Vi skulle nog vara lite mer uppkäftiga. 

Snart ska nya löner förhandlas. Hur uppkäftiga facken kommer att vara återstår att se. 

Kommunalrådet: För låga löner

Camilla Wågström har inte suttit så länge på posten som Kommunals ordförande i Östersund och kan inte riktigt svara på varför lönerna är så låga just här. Men hon tycker att man måste göra något åt det. 

– Vi ska ha löner som man kan leva på, vi har många som har det knapert, det vet vi ju. Och levnadskostnaderna är ju lika stora här som i hela landet, säger Camilla Wågström. 

Vad borde ske med de centrala avtalen för att ändra på det här? 

– De lägsta lönerna måste höjas. Men jag tror det blir tuffare förhandlingar i år. SKR och Sobona vill ju avveckla lägstalönerna och individgarantin. 

Medellönen för enhetschefer inom äldreomsorgen i Östersund ligger på över 48 000 kronor, enligt tidningen Visions och Chefen i Fokus motsvarande lönekoll för sina medlemmar.  

Är det rimligt att det skiljer mer än det dubbla, Niklas Daoson (S), kommunalråd i Östersund? 

– Det är inte nödvändigtvis så att enhetscheferna har för höga löner. Den är kanske konkurrenskraftig och så.  Snarare har vårdbiträdena för låga löner, säger Niklas Daoson som själv inte kände till att vårdbiträdena ligger så här lågt. 

 Vill du göra något åt vårdbiträdenas låga löner? 

– Ja men jag kan inte ge dig ett löfte på vad. Men självfallet kan vi inte ha så, dåliga löner för vårdbiträden. Jag kan inte förstå varför de har så dåliga löner.