Christy bytte arbetsplats för att kollegorna inte kunde svenska – här måste alla göra språktest
Undersköterskan Christy Gepulla bytte arbetsplats för att för många av hennes tidigare kollegor hade för dåliga kunskaper i svenska. När hon sökte nytt jobb i äldreomsorgen var språktest obligatoriskt i samband med ansökan.
– Det är väldigt bra, språket är helt avgörande, säger hon.
I Linköping språktestas alla som söker jobb inom den kommunala äldreomsorgen redan när de lämnar in sin ansökan.
Vad som tidigare varit på försök är obligatoriskt från 1 januari i år.
– Just språkkunskaper var en anledning att jag slutade min förra anställning. Jag är själv nysvensk och kämpade hårt för att lära mig svenska och därför tog tålamodet slut när för många av mina tidigare kollegor inte hade det språk som krävs, säger Christy Gepulla.
”Jag prioriterar språket”
Hon arbetar sedan en knapp månad som undersköterska på trygghetsboendet Blandaren i Linköping.
Goda kunskaper i svenska är helt avgörande för att kunna utföra ett bra arbete inom äldreomsorgen, menar hon.
– Annars blir det missförstånd och de äldre måste kunna bli förstådda och bekräftade. Jag tjatade på mina förra chefer i grannkommunen att ge mig kollegor som kunde kommunicera med mig och de äldre, men det fungerade inte. Det gjorde ont i hjärtat att sluta där, men för mig är språkkunskaper prioriterade, säger Christy Gepulla.
Alla språktestas
Det språktest hon gjorde i samband med att hon skickade in ansökan till sitt nuvarande jobb krävs av alla som söker jobb inom äldreomsorgen i Linköpings kommun. Både vikarier och tillsvidareanställda.
Under året kommer samma regler att gälla även inom barnomsorgen.
- Testet som är digitalt består av olika delar och tar runt 20 minuter att göra.
- Det handlar om muntlig förståelse och hur man själv behärskar att prata svenska.
- Det innehåller också olika former av läsförståelse och en längre skrivuppgift.
- Man loggar in med bank-id och delar av testet filmas.
Inte beredd på språktestet
Christys kollega Tindra Frejinger som vikarierar som vårdbiträde tycker också att språktest och språkkrav är något positivt:
– Jag var inte beredd på språktestet, men jag tycker att det är en jättebra del av antagningsprocessen. Många säger att språket ofta varit en brist tidigare, jag möter vårdtagare som verkligen tycker att det är skönt att vi förstår dem. Jag har bara hört positivt om språkkravet, säger hon.
Kommunal har önskat språktest
Bakgrunden till språkkraven är samverkan mellan Kommunal och politiken i Linköping.
Kommunal förde fram medlemmarnas önskan om språkkrav och politikerna möttes ofta av boende och anhöriga som återkom till bristande språkkunskaper hos personalen.
– Medlemmarna har önskat det här länge och vi har tryckt på politikerna. Kravet ger en högre tröskel för att ta sig in, vilket är bra eftersom man samtidigt ger folk en chans att lyckas på jobbet. Det höjer också statusen i yrket dramatiskt, säger Kommunals sektionsordförande Therese Waller.
Vill inte sänka kraven
Hittills har Linköpings kommuns språkkrav (som införts av Socialdemokraterna och Moderaterna) inte försvårat rekryteringen av personal till äldreomsorgen.
Men Jonatan Hermansson, ordförande i vård- och äldreomsorgsnämnden (S) inser att det kan bli svårare framåt:
– Visst kommer det att dyka upp intressemotsättningar mellan att kunna rekrytera och att kunna ställa krav. Men att sänka kraven för att fler utan utbildning ska kunna ta jobben är ett för bekvämt sätt och löser inga problem.
Vad ska ni då göra för att personal ska söka sig till äldreomsorgen?
– Vi är många kommuner som tillåtit oss att långsamt sänka kraven i stället för att fatta nödvändiga beslut. Språkkraven blir en spark i ändan för att bli mer attraktiva arbetsgivare. Förbättrade arbetsvillkor och löner behövs för att lägga om kursen, men det kommer att ta tid.
Hur kan ni skapa bättre arbetsvillkor?
– Vi försöker satsa på löner och mer inflytande över schemaläggningen, men det behövs någon form av nationell satsning för att vi ska kunna ge bättre villkor och locka folk. Det klarar man inte som enskild kommun, staten behöver ge kommunerna ekonomiska förutsättningar om det ska fungera.
Går vidare och testar all personal
Jonatan Hermansson säger att kommunen framöver också ska kartlägga kunskaperna hos redan anställd personal i äldreomsorgen.
Han utesluter inte att kommunen kan använda samma språktest på den befintliga personalen.
– Då handlar det förstås om att ge utbildningsinsatser för att höja språknivån för den som inte klarar testet. Någon som är tillsvidareanställd kan ju aldrig sägas upp, även om de inte skulle klara provet.
Språktest och språkkrav i Linköpings kommun
* Under pilotprojektet hösten 2024 gjorde 636 personer som sökt jobb i äldreomsorgen testet, av dem var det 150 som inte klarade det eller avslutade testet innan det var klart.
* Från 1 januari 2025 är språktestet obligatoriskt för all personal som söker arbete inom kommunens äldre- och barnomsorg.
* Testet tar ca 20 minuter att göra och består av muntlig förståelse, hur man själv behärskar att prata svenska, olika former av läsförståelse och en längre skrivuppgift. Man loggar in med bank-id och delar av testet filmas.
* För undersköterskor ska kunskapsnivån som lägst motsvara gymnasiesvenska och för vårdbiträden högstadiesvenska.
* Framöver ska kommunen också ställa krav på sina privata utförare att använda språktestet.
* Linköpings kommun har tidigare haft språkprojekt för personal i förskolan.” Testerna” har då mer varit i formen av medarbetarsamtal (KA skrev om projektet här), med efterföljande språkutbildning för dem som haft behov och önskan om att delta. Under 2025 kommer kommunen också att införa språktest för alla som söker jobb i förskolan.