För de flesta hade väl talmannen Andreas Norlén gått obemärkt förbi om det inte vore för regeringskrisen 2018. Dag efter dag stod han redo med nytt kaffe, nya leenden och nya tag. Som den tålmodigaste förälder jag sällan sett – och då handlade det ändå om att samla ihop en regering, inte en familj. 

Arbetarrörelsen borde ta efter talmannen

Det andra ovanliga med denna man är att han använder poesi som få andra gör idag, han hittar alltid en dikt som formulerar essensen i det han vill säga. Här önskar jag att arbetarrörelsen tog efter. Arbetarpoesins vågor går högre än på länge och jag hade gillat Andreas Norlén ännu mer om han låtit någon arbetarpoesi komma med i hans antologi.

Det är inte så mycket som rör om i grytan, så att säga. Det skulle väl i så fall vara Björn Håkanssons rad: Stor produktion av krigsmateriel möjliggör hög levnadsstandard.

Men Andreas Norlén är trots allt moderat och han påpekar mer än en gång i sitt förord att boken bjuder på ett personligt urval av dikter som han tycker om att läsa. Diktare med utomnordisk bakgrund saknas nästan helt, förutom akademiledamoten Jila Mossaed. Det är främst avlidna poeter han valt, men har i alla fall varit modern nog att ha en hyfsad fördelning av män och kvinnor.

En diktskatt från 1500–2000-tal

Med detta sagt är ”Talmannens guide till svensk poesi” en älskvärd bok, inbunden i en vacker akvarellmålning av Lars Lerin. Här finns en fantastisk diktskatt från 1500-tal till 2000-tal. Både självskrivna diktare som Karin Boye och Nils Ferlin – och lite mer oväntade som Jonas Gren och Matilda Södergran. Och här finns en del gamla dikter som jag läser för första gången.

Sen kanske förordet är det jag gillar allra mest med boken, där Norlén uttrycker sin kärlek till poesin – och till hustrun Helena. Jag älskar anekdoten om deras första dejt i Nässjö, som höll på att grusas av en dålig restaurang, ett epatraktorrally och ett högstadiedisco på hotellet. Men talmannen räddade sitt framtida äktenskap på samma eleganta vis som vore det regeringskris – genom att läsa högt ur samlingen ”Svensk dikt”!