Frossa i det du älskar – eller väck nyfikenheten

Klassikern i Sveriges radio.

Lyssna: Sveriges radios ”Klassikern” (lyssna enklast via SR-appen).

När du har tio minuter över – kanske står du och väntar på en buss eller plockar bort efter kvällens middag – lyssna då på ett avsnitt från SR:s ”Klassikern”. Alla klockar de strax under tio minuter och här kan alla hitta något man redan älskar och vill frossa i, eller kanske ännu bättre: höra mer om något man är lite nyfiken på.

Här finns avsnitt om den älskade finska tangon Satumaa, tv-serien ”Mitt så kallade liv” från 90-talet, Sara Lidmans rapportbok ”Gruvan”, kokböckernas kokbok ”Det goda franska köket” av Julia Child, Kalevala, dikten ”Migrationer”, tidningen Min Häst, Dostojevskij, Maos lilla röda, Maria Callas, seriefiguren Arne Anka, tidningen Darling, musikalen ”West side story”, skiftnyckeln, karaktären Tom Ripley, låten ”Smoke on the water”, filmen ”Långt ner i halsen”, pinnstolen, tv-serien ”The Wire”… 

Det finns hundratals avsnitt, och ni hör ju vilken guldgruva.

Om en jul i andra hand

Dear Sara.

Musik: låten ”Stockholm är kallt” av Dear Sara

Det finns många traditionella jullåtar som åtminstone jag har börjat lessna på. En orsak är att de är så glättiga, praktexemplet är ”All I want for christmas”. Därför blev jag glad när jag fick höra ”Stockholm är kallt” av artisten Dear Sara.

En poplåt med kraftfulla beats, som till skillnad från många andra jullåtar bygger på den vemodiga verkligheten. I den nya singeln sjunger hon bland annat om hur det är att fira jul i en lägenhet i andra hand – där ingen vet hennes namn. 

Den ljusa rösten känns trygg och får tankarna att stundvis vandra till Little Jinder. Det här är en låt som passar den som vill få sig en dos av vemod innan julen gör sin entré. 

En författare i familjens bojor

Dokumentär: ”Annie Ernaux: Super 8-åren” finns på SVT-play

Den här är en dokumentär som ger en helt egen ingång till författaren Annie Ernaux. Filmen består av fragment från familjens super 8-filmer åren innan hon slår igenom. 

De flimrande bildrutorna från 1970-talet visar utlandsresor (en politiskt medveten resa till Chile efterföljs av poolsemester med barnen i Marocko), skidresor, stök hemma i köket, barn som öppnar julklappar. Helt vanliga filmer som kan hittas hos de flesta. Det som gör det här till något alldeles särskilt är att Annie Ernaux själv berättar och följer oss genom bilderna. 

Arbetarbakgrunden, klassresan

Det blir intimt, nära, poetiskt. Som när hon minns att det hon tänkte på intill poolen vid turistanläggningen i Marocko var bokmanuset hemma i skrivbordslådan: ”Jag hoppades att det på något sätt skulle rädda mig, men visste inte riktigt från vad eller hur.”

Eller bilderna av hennes mamma som bor tillsammans med familjen som får henne att tänka på hur ofta hon snäste och hackade på henne, trots att det var moderns omsorg om barnbarnen som gav henne själv tid att skriva. Förklädet modern alltid bar inomhus. Arbetarklassbakgrunden. Annie Ernauxs egen klassresa. Dräkten modern satte på sig när hon gick ut.