Vänsterpartiet:

JA. Vänsterpartiet tycker att man måste satsa på skolan, socialtjänsten och den allmänna välfärden för att vända den negativa utvecklingen i vad som kallas för socialt utsatta områden.

Socialdemokraterna:

JA. Socialdemokraterna vill i stället göra om skolpengen så att resursfördelningen bidrar till ökad kunskap och likvärdighet för bland annat skolor i utsatta områden. Det är en viktig del i att bryta segregationen, enligt partiet.

Miljöpartiet:

JA. Miljöpartiet avsätter 4,5 extra miljarder kronor per år för att stärka jämlikheten i skolan och förskolan. I övrigt vill partiet öka resurserna till utbildning, elevhälsa samt ge staten ett större ansvar för att skolorna har en likvärdig finansiering.

Centerpartiet:

JA. Under nästa mandatperioden ska Centerpartiet jobba för att få till en bred uppgörelse i mitten, som ska handla om långsiktiga förutsättningar för kommunala och fristående skolor. Bland annat vill man göra en särskild satsning på karriärtjänster för rektorer och lärare i skolor som har haft låga resultat länge, såsom skolor i utanförskapsområden eller på landsbygden.

Liberalerna:

JA. I sin senaste budgetmotion satsar Liberalerna 14 miljarder kronor mer än regeringen på skolan, varav 1.5 miljarder är öronmärkta till skolor i utsatta områden.

Moderaterna:

KANSKE. Moderaterna ber om att få återkomma i höst när de tar fram sin budget för de kommande två åren. Partiet tycker att det är viktigt att stärka dessa skolor och därför har de 20222 föreslagit en satsning på 20 miljoner kronor för att ge kompetensutveckling till rektorer på särskilt utsatta skolor.

Kristdemokraterna:

JA. Partiet har föreslagit 50 miljoner kronor mer till läxhjälp i utsatta områden. Dessutom vill partiet ha ett statligt finansierat lönelyft för förstelärare och lektorer i utanförskapsområden. I övrigt vill partiet få igenom en nationell skolpengsnorm för att bland annat minska skillnaderna och stärka elever i utsatta områden.

Sverigedemokraterna:

NEJ. Sverigedemokraterna har inte lyft frågan på riksnivå, men arbetar för att kommunerna ska få stärkt finansiering för att kunna fokusera på bland annat utbildning och sociala insatser. Sedan är det upp till varje kommun att prioritera sina behov, enligt partiet.

Så påverkar du

  • 11 september röstar vi i tre olika val: Riksdagsvalet, regionvalet och kommunvalet.
  • Både regeringen och kommunerna bestämmer om skolor får mer pengar.

Ställ en egen fråga!

Vilken fråga skulle du vilja ha svar på av partierna inför valet? Mejla therese.soderlund@ka.se.