”Hallå, vakna! Vilken planet lever ni på?”
Jag står med ryggen vänd mot en människa av kött och blod som vill ha kontakt med mig, men min högsta prioritering ska vara tekniken. En gång för alla: släpp den inhumana minutstyrningen med in- och utloggningar i hemtjänsten, skriver Elisabeth Antfolk.
Elisabeth Antfolk, ordförande för Kommunals sektion Privat vård och omsorg i Stockholm.
Jag har jobbat en av mina kvällar i hemtjänsten. I mitt pass ingick en webbutbildning i Demens ABC +. Om jag inte vetat innan hur man gör så har Demens-ABC en massa konkret lärande om hur vi ska bete oss när vi kommer hem till hemtjänsttagarna.
Exempel på vad vi inte ska göra är att stå och tänka på allt vi inte hunnit med, som återstår att göra, eller vad vi kanske glömt att göra. Då visar vi nämligen synligt att vi är stressade.
Istället ska vi:
- ta av oss jackan
- ta det lugnt
- vänta in – ge tid åt personen så att den får möta oss på sina villkor
- försöka att vara här och nu
- försöka att inte stressa
Tack för påminnelsen
Speakerrösterna i filmklippen låter både seriösa och trovärdiga när dom uppmanar oss att jobba enligt ovanstående.
Själv tänker jag: tack Demens-ABC för påminnelsen om hur det sett ut en gång i världen. Jag vet, jag har jobbat i äldreomsorgen sedan 1988. Samtidigt tänker jag: men hallå, vakna! Vilken planet lever ni på?
Vilka av oss vårdbiträden och undersköterskor har valt den inhumana minutstyrningen, in- och utloggningstvånget, vinstjakten, värdelösa scheman, jobb varannan helg, pressade chefer i slimmade organisationer där vi mer som regel än undantag lider av underbemanning?
Vänder de äldre ryggen
Om jag fick välja själv skulle jag inleda mitt besök med att gå in till mina åldringar, se dom i ögonen, le och säga hej. Istället kliver jag in genom dörren, vänder mina äldre ryggen och letar efter klistermärket jag ska registrera besök mot med mobilen.
Under tiden börjar dom prata med mig, ofta hör jag inte vad dom säger, dels för att vi inte är i samma rum, dels för att jag hör och känner mitt blod rusa runt i huvudet på mig lika mycket som jag känner pulsen i både bröstkorgen, tinningarna och öronen när inte inloggningen omgående funkar.
Tekniken går först
Jag står med ryggen vänd mot en människa av kött och blod som vill ha kontakt med mig, men min högsta prioritering ska vara tekniken.
Om jag fick välja skulle jag:
- ta det lugnt
- vänta in
- vara här och nu
- inte stressa
Min enkla analys för kvällen mynnar ut i en reflektion som säger: mer Demens-ABC åt alla våra politiker, biståndshandläggare, chefer, arbetsgivare, tjänstemän och övriga inblandade med mandat att göra något åt svensk äldreomsorg!
