Så trakasseras grisskötare
Uppemot en gång i veckan sker det ett intrång på en svensk grisgård. Det här är ett växande arbetsmiljöproblem för djurskötarna.
– Det kan stå 20 personer i stallet när man tror att man ska vara själv, berättar Jeanette Elander, ordförande för Sveriges Grisföretagare.
Grisskötare (genrebild).
Problemet tog fart hösten 2019. Senaste året var intrången nästan 50 stycken.
– Vissa veckor är det flera intrång per natt, det kan vara spritt över landet. Nu har det varit flera i Skåne, säger Jeanette Elander, själv grisbonde.
Sedan sammanslagningen med Lantarbetareförbundet 2002 organiserar Kommunal djurskötarna och ansvarig ombudsman Anja Westberg reagerar starkt på de höga siffrorna.
– Det är fruktansvärt. Det går inte att säga något annat än att det är för jävligt.
Hon menar att en lösning kan vara mer kameraövervakning.
– Jag har inget emot det i den här frågan.
Bakom intrången står djurrättsaktivister som regelmässigt publicerar bilder och filmer på intrången, något som sedan publiceras på hemsidor och sociala medier. Många kommunalare har å sin sida slutat att lägga upp bilder från sitt arbete på Facebook och Instagram av rädsla för hot och kommentarer.
– De känner sig utsatta och får försvara sig hela tiden. Det är ledsamt att man inte får visa upp att man är stolt över sitt jobb. Våra medlemmar gör ett skitbra jobb och är jättestolta. Att då inte få förmedla det!, säger Anja Westberg.
Det här blir ju ett arbetsmiljöproblem, hur ser då Sveriges Grisföretagare på sitt ansvar?
– Vi försöker informera om hur de här personerna jobbar och agerar. Det är egentligen det vi kan göra. Man ska stå still eller backa. Gå inte in i en konfrontation om du möter dem, säger Jeanette Elander.
Något som har blivit vanligt är också att grisstallarna låses på nattetid, men det kan vara farligt ur djurskyddshänseende i händelse av brand, poängterar Anja Westberg.
På senare tid har polisen börjat ta tag i problemet och i Skåne finns nu en särskild utredningsgrupp som tittar närmare på den här brottsligheten. Brottsrubriceringen handlar oftast om ofredande eller skadegörelse.
Jeanette Elander på Sveriges Grisföretagare betonar vikten av att brotten anmäls, något de själva också stöttar sina medlemmar med.
– Polisanmälan är viktigt för att få statistik över djurrättsrelaterade brott och på så sätt kunna jobba hårdare med att få till högre straff och inte 1500 kronor som i dag.
Efterlysning:
I arbetet med den här artikeln har Kommunalarbetaren försökt få grisskötare att ställa upp för intervjuer om problemen med hot och trakasserier. Ingen har velat tala. Vill du berätta? Kontakta gärna vår reporter johan.erlandsson@ka.se.
