Först hotade regeringen med lagstiftning för att tvinga fram en uppgörelse, där politiken och makten stod bakom arbetsgivarna och Svenskt Näringsliv, medan facken fick nöja sig med att förhandla med en kniv mot strupen. Nu efter att förhandlingarna strandat gång på gång vill S dra nytta av den fackliga splittringen som uppstått ur pressen av att tacka ja till svekavtal.

LO tog slutligen till sig den kollektiva viljan från golvet om ett nej till förslaget från Svenskt Näringsliv men efter att ett splittrat PTK för egen del fortsatt förhandlingarna vill nu S lagstadga utifrån den uppgörelse som träffades. 

Det är ett nytt historiskt svek från Socialdemokratin, med såväl attacken mot anställningstryggheten som ivrandet av facklig splittring.

Uppgörelsen innebär en kraftig försämring av anställningstryggheten och regeringens besked är, precis som sju LO-förbund skriver, en krigsförklaring mot de fackliga rättigheterna. Det är ett nytt historiskt svek från Socialdemokratin, med såväl attacken mot anställningstryggheten som ivrandet av facklig splittring.

PTK är splittrat sedan uppgörelsen som saknar stöd bland fyra förbund, däribland båda lärarfacken. Samtidigt backade IF Metalls ledning från LO:s nej och har varit beredda att gå in i samma uppgörelse som PTK.

Istället för att blåsa till strid mot regeringens svek mot 1,4 miljoner LO-anställda, och egentligen alla löntagare, ”beklagar” bara Kommunals ordförande Tobias Baudin beslutet och är nu inställd på ”dialog” med regeringen kring ett framtida lagförslag. En förödande inställning. 

Förutom att försämra tryggheten och drastiskt försvåra det fackliga arbetet på arbetsplatserna skulle otryggheten öppna upp för till exempel rasistisk diskriminering och sexuella trakasserier. Vem vågar säga ifrån när en uppsägning kan komma när som helst?

Januariavtalets attack mot anställdas villkor är enkel; det ska vara lättare och billigare att sparka folk och helst utan anledning. Förutom att försämra tryggheten och drastiskt försvåra det fackliga arbetet på arbetsplatserna skulle otryggheten också öppna upp för till exempel rasistisk diskriminering och sexuella trakasserier. Vem vågar säga ifrån när en uppsägning kan komma när som helst?

Det som behövs nu är att pressa tillbaka Svensk Näringsliv, som backas av regeringen och januaripartierna. För att försvara LAS behövs en massiv mobilisering inom fackföreningsrörelsen för en politisk strejk.

Om något eller alla de sju LO-förbunden som förstått regeringens “krigsförklaring” skulle sätta ett datum för en 24 timmars politisk strejk och börja mobilisera, skulle stödet bli massivt och maktförhållandena skulle ändras över en natt.

Lagen om anställningsskydd kom till efter en rad strejker på 1970-talet, med gruvstrejken som ledstjärna. Idag finns ingen annan väg att försvara de rättigheter som vanns då än att utlysa politisk strejk. Om något eller alla de sju LO-förbunden som förstått regeringens “krigsförklaring” skulle sätta ett datum för en 24 timmars politisk strejk och börja mobilisera, skulle stödet bli massivt och maktförhållandena skulle ändras över en natt.